Böjning synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Synonym till böjning

• inflexion

Vad betyder och hur uttalas böjning

Böjning uttalas böj|ning -en -ar.

Ordformer och varianter av böjning

Böjning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet böjning

Exempel på likartad böjning: Svenska adjektiv komparationsböjs med ändelserna ‑are och ‑ast (fet, fetare, fetast).

Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i standardsvenskan är omdiskuterat. Detta beror bland annat på att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras – i stället för på det substantiviska huvudordet. Genitivändelsen ‑s uppträder så vid exempelvis gruppgenitiv. Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en klitisk partikel eller en frasklitika) – snarare än som en böjning eller kasus (se vidare: Kasus i svenska). Gruppgenitiv finns i uttryck som "mannen på gatans åsikter", och ändelsen ‑s kan fogas till icke‐nominala ord i talspråkliga vändningar som "grabben ovanpås".

Böjning i kasus finns ej.

I Svenska Ishockeyförbundets regelbok föreskrivs att klubban ska vara av godkänt material, vara jämn utan beslag o.dl., bara ha en böjning och ett blad. Skaftet ska vara rakt och ha ett skydd i toppen. En utespelare får inte spela med målvaktsklubba, inte heller med mer än en klubba eller med en motståndares klubba. Som längst får en klubba vara 163 cm (undantag kan ges för spelare som är längre än 2 m) och bredden får inte överstiga 3 cm. Klubbans blad får högst vara 32 cm långt och ska vara 5 till 7,63 cm högt. Man får inte spela med en trasig klubba.

När svenska adjektiv och adverb kompareras görs detta med ändelserna -(a)re och -(a)st eller genom tillägg av mer/mera för komparativ och mest för superlativ. I vissa fall förekommer omljud (till exempel i ung - yngre - yngst och lång - längre - längst) och i ett fåtal fall innehåller komparationen suppletiv böjning (till exempel bra - bättre - bäst och liten/lilla/små - mindre - minst). För verbparticip och vissa andra typer av adjektiv används framförställt "mer" och "mest" i stället för suffix för att uttrycka komparationsgraderna (skadad - mer skadad - mest skadad). Dessa sammansatta former kallas analytiska eller perifrastiska. Vissa ord kan, av semantiska skäl, bli komiska vid komparation, till exempel ordet "död", även om det är fullt möjligt att använda "dödare" i symbolisk eller överförd bemärkelse.

Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar. Kongruens hos adjektiv är vanligast i språk där adjektiviska ord i attributställning placeras efter huvudordet (och kongruenskategoriernas affix är suffix). Böjning förekommer också för adjektivistiska ord som predikatsfyllnad.

"Konjugation" kan också betyda "verbböjning". Konjugation är den ena underavdelningen av morfologin (ordböjningsläran). Den andra är deklination, som är böjning av nominala ordklasser.

Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.

Artepitetet flexuosa kommer ifrån det latinska ordet flexus som betyder böjning. Detta namn, precis som det svenska artnamnet, syftar på vippans krusiga eller vågiga grenar.

Krökning är måttet på en kurvas, ytas eller annan flerdimensionell ytas (mångfalds) böjning, dvs. hur kurvan skiljer sig från en rät linje eller (hyper)plan.

Böjning på Engelska

bow, curve, bending, bend

 

inflection

the set of forms in which a word or form class can appear