Bönehus Synonymer Betyder Uttal

• gudstjänstlokal
• kapell
• kyrka

Hur används ordet bönehus

1. Mellan PO Enquists bönehus och Carola är kartan tom. (källa)
2. År 1938 kom den nazistiska regimen med ett dekret som påbjöd judiska affärsinnehavare att märka sina skyltfönster med ordet "jude" eller med en Davidstjärna. Enligt nürnberglagarna skulle företag klassificeras som "judiska" ifall någon jude ägde en viss andel, satt i styrelsen eller hade en ledande post i företaget, och skulle då ha begränsade rättigheter. Senare samma år, den 9 - 10 november, utbröt pogromen "Kristallnatten" då omkring 400 judar mördades och 7500 judiska affärer, tusentals hem, samlingslokaler och 1406 synagogor och bönehus förstördes, och cirka 30 000 judar fördes till koncentrationsläger. Två dagar senare, vid en konferens i Berlin den 12 november, föreslog Reinhard Heydrich att alla judar i riket skulle förpliktigas att bära ett "kännetecken". Märkningen infördes året efter i det nyligen invaderade Polen, 1939 beordrade den tyske generalguvernören för Polen att alla polska judar över tolv års ålder skulle bära en armbindel med en blå Davidstjärna. (källa)
3. En kyrka eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristen gudstjänst och religiösa studier. Ordet kommer av grekiska kyriakon, "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus". Kyrkan tillhör en församling inom något eller några trossamfund. Varianter eller synonymer till kyrka kan vara: katedral (domkyrka, dom), kapell, basilika, bönehus eller tempel, beroende på bruk, utseende och kyrkligt sammanhang. Även tabernakel förekommer som namn, trots att det ursprungligen var ett tält (tabernaklet). Vissa Bibeltroende samfund har undvikit beteckningen kyrka för sin byggnad och organisation, mest drastiskt Jehovas Vittnen med Rikets Sal, medan andra som anses stå utanför kristendomens gemenskap använder namnet kyrka för sin lokal, såsom Scientologikyrkan. Många samfund kallar hela sin organisation och även enskilda församlingar för kyrka, se Kyrkan. (källa)
4. Oftast har ett harmonium bara en manual, men det kan också liksom många piporglar ha två manualer ovanför varandra. Luften trampar den spelande själv åt sig med ett par trampor. Det kan också ha en pedalklaviatur, så att instrumentet även kan spelas med fötterna. I så fall finns antingen en elektrisk fläkt eller kalkanttrampa för en andra person, åtminstone som komplement till den spelandes lufttrampor. Instrumentet har använts flitigt för ackompanjemang av psalmsång i kyrkor, bönehus och skolor. Även vissa tonsättare i den konstmusikaliska sfären har skrivit verk särskilt för harmonium, till exempel Sigfrid Karg-Elert, César Franck, Jean Langlais och Gaston Litaize. (källa)
5. När den kristna kulturen nådde Sverige under medeltiden blev bärande av huvudduk, 'dok', vanligt bland profana kvinnor i de övre samhällsklasserna. Från tidigmodern tid till senare halvan av 1800-talet dolde kvinnor, särskilt gifta kvinnor, håret med huvudduk utomhus. Med sekulariseringen följde att kvinnor började visa allt mer av håret, men huvudbonad (sjal eller hatt) ansågs fortfarande vara en dygd för kvinnliga gudstjänstbesökare långt in på 1900-talet, särskilt inom viss kristen väckelsefromhet i Sverige. Det förekommer än idag att fromma læstadianska kvinnor, unga såväl som äldre, täcker sitt hår med sjal vid besök i bönehus. (källa)