Cell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet cell

1. Ett gift är en substans som i låg koncentration påverkar en organism på ett potentiellt skadligt sätt. Vad som betraktas som gift varierar då alla substanser är dödliga i allt för stora koncentrationer. Med undantag av cancerframkallande gifter där varje molekyl teoretiskt kan omvandla en cell i riktning mot en cancercell är alla gifter ofarliga i tillräckligt låg koncentration. (källa)
2. Gubbslem (Gonyostomum semen) är en vanligt förekommande encellig alg som förekommer i sjöar världen över. Namnet kommer av att algcellen innehåller slembehållare som exploderar om cellen utsätts för värme eller beröring. Gonyostomum är särskilt vanlig i humösa (brunfärgade) sjöar där den ofta bildar blomningar, det vill säga höga koncentrationer av celler i vattnet. Sedan 1970-talet har blomningar påträffats i flera sjöar och under längre tidsperioder i Sverige och Finland. Vid blomningar kan Gonyostomum-slemmet orsaka klåda och hudirritation om man badar i vattnet. Gonyostomum påträffas i svenska sjöar från maj till september/oktober. (källa)
3. Ploiditet (polyploid) betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med en uppsättning av detta antal kromosomer kallas haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är könscellerna (spermier och äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar (en från vardera föräldern) kallas de diploida (di = två). (källa)
4. Den moderna hematologin kan sägas ha inletts med 1920-talets upptäckt att intag av stora mängder rå lever hade positiv effekt vid den annars dödliga sjukdomen perniciös anemi. Som en följd därav kartlades vitaminerna vitamin B12 och folsyra och deras betydelse för blodbildningen. Framsteg inom andra medicinska och tekniska områden gjorde det möjligt att under 1950-talet kartlägga hur hemoglobinmolekylen framställs. Den medicinska vetenskapens alltmer molekylära inriktning med protein- och enzymkemi har avslöjat hur genetiska variationer som påverkar syntetiseringen av hemoglobinet orsakar sjukdomar som exempelvis sickle cell-anemi. Modern molekylärbiologi och molekylär genetik har erbjudit nya sätt att studera koaguleringsprocessen inklusive blodplättarnas funktion, och blodcancrar som leukemi och lymfom. (källa)
5. Hereditet (se ärftlighet) är ett begrepp inom livsvetenskaperna som avser hur egenskaper nedärvs från generation till generation. Det är processen genom vilken en cell eller organism förvärvar eller blir predisponerad till egenskaperna som finns hos modercellen eller organismen. Variationer kan ackumuleras och orsaka att en art utvecklas. Studier av ärftlighet i biologin kallas genetik, som omfattar området epigenetik. (källa)
6. Tar man bort en cell från människokroppen så börjar cellen förändras. Syretillförseln upphör och en förruttnelseprocess (autolys) startar orsakad till stor del av kroppens egna enzymer. För att preparaten inte ska förändras måste denna process minimeras annars kan felaktiga resultat uppkomma. Vid fixering så denatureras proteinerna vilket inaktiverar enzymerna och det sker en förskjutning av vävnadens vattenhalt. Ämnen som kan användas vid fixering kan vara aldehyder, alkoholer, metalloxider och syror. Ofta blandar man olika ämnen för att få en bra kombination. (källa)
7. Muskulaturen tvärstrimmig med en central cellkärna i varje cell, till skillnad från tvärstrimmig skelettmuskulatur där varje cell har flera perifert belägna kärnor. En del hjärtmuskelceller har dock två kärnor. Hjärtmuskelcellerna är korta och förgrenade, med relativt liten diameter. (källa)
8. Hormoner (från grekiskans "ὁρμῶν", som sätter i rörelse) är molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller ett organ i kroppen till en annan cell eller grupp av celler. Alla flercelliga organismer producerar hormoner, även växter. Läran om hormoners biologiska funktioner kallas endokrinologi, men även andra forskningsfält, såsom biokemi, studerar hormoner. (källa)
9. Människokroppens nativa immunsystem utgörs av makrofager, granulocyter, endotelceller och en rad andra celltyper. Makrofager är den viktigaste celltypen och har förmåga att dels fagocytera det främmande smittoämnet, men även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler till det infekterade området. (källa)
10. Interferon är ett naturligt förekommande protein, producerat av kroppens celler som svar på attacker av virus, maligna celler samt mot intracellulära parasiter. Interferon tillhör den typ av signalmolekyler som kallas cytokiner. (källa)