Cellgift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet cellgift

1. Kemoterapi, cytostatika, cellgifter, är läkemedelsbehandling mot cancer som ospecifikt slår mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt, och framförallt tumörceller kommer att gå in i programmerad celldöd vilket bromsar tumörens tillväxt. Kemoterapi används vid många tumörsjukdomar, bland annat som behandling före och efter kirurgi, för att döda de cancerceller som inte kan avlägsnas kirurgiskt. Cellgifter kan också ges i samband med kortison som behandling av autoimmuna sjukdomar, detta för att minska mängden kortison man måste ge. (källa)
2. Kräkning är en magtömning där maginnehållet stöts ut genom munnen. Kräkreflexen utvecklades antagligen som ett försvar mot gifter i mat, men kräkningar kan framkallas av en rad andra saker. Dessa inkluderar olika sjukdomstillstånd som gastrit och hjärntumörer, men även biverkningar av olika läkemedelsgrupper som cellgifter och morfin. Känslan av att behöva kräkas kallas illamående. Illamående föregår oftast, men inte nödvändigtvis, en kräkning, men illamående leder inte alltid till kräkningar. Antiemetika kan ibland behöva användas för att minska illamående och motverka kräkningar. (källa)
3. Aplastisk anemi (AA) är en relativt sällsynt och allvarlig hematologisk sjukdom (blodsjukdom) som uppstår då stamceller i benmärgen är skadade, med minskad produktion av nya celler till blodet. Det är inte helt konstaterat, men sjukdomen tros uppstå av bland annat autoimmun sjukdom, cellgifter, joniserande strålning eller annan läkemedelsbehandling. Blödningar, infektioner och anemi leder till bland annat trötthet och ofta feber. En känd person som avlidit av sjukdomen är Marie Curie. (källa)
4. Principen för behandling ar dämpning av immunförsvaret med hjälp av antiinflammatoriska preparat. Behandlingen påbörjas med kortison i höga doser och kompletteras ofta senare med någon form av cytostatika - cellgifter. (källa)
5. Innan cancern utvecklat förmåga att sprida sig, kallas den cancer in situ, eller senare i utvecklingen lokaliserad cancer. En cancer in situ och en lokaliserad cancer kan man ta bort med kirurgi, strålning eller en kombination. En spridd cancer är däremot svår att operera bort. Detta görs dock i enstaka cancerformer där det kan göra skillnad i överlevnad att operera bort all befintlig tumör trots att sjukdomen har spridit sig. Detta är fallet vid äggstockscancer där tumören har ofta spridit sig till bukhinnan. Om operation ej är möjlig, kan man stråla om spridningen endast löpt ut till området runt tumören (regional spridning) eller ge cellgift om spridningen är längre bort från tumören (fjärrmetastas). Ofta kombineras metoderna. Prognosen för en metastaserande cancer är mycket sämre än för en cancer in situ och lokaliserad cancer. (källa)
6. Cirka 80–85 % blir kvitt cancern efter kirurgi. Hos cirka 15–20 % av patienterna har sjukdomen spritt sig, oftast till de lymfkörtlar som sitter närmast det opererade stället. Sprider sig cancercellerna vidare via lymf- eller blodkärlen så uppstår det dottersvulster, metastaser. Dessa behandlas med cellgift och strålbehandling för att försöka bromsa sjukdomsförloppet. Den vanligaste platsen för dottertumörer är lungorna, och i sådana fall är överlevnaden ca 6 % efter 2 år och efter 5 år endast några promille. 40% av de som överlevt malignt melanom fortsätter att sola för att bli bruna trots att de känner till att de har extra stor risk att drabbas igen. (källa)
7. Det finns flera olika orsaker till näsblödningar, däribland trauma (genom slag på näsan), fraktur (bruten näsa), tryck (tryckförändringar på grund av altitud), antikoagulerande medicin, torr luft, överdriven näspetning, förkylning, allergi, högt blodtryck hos äldre, och blödningsrubbningar. Det finns också en del ovanliga sjukdomar, till exempel Oslers sjukdom, som kan göra att man blöder näsblod. Både frekvensen och graden på näsblödningen kan öka på grund av antikoagulerande medel. Det finns fall där cancerpatienter har fått näsblödningar av cellgifter. (källa)
8. Modern cancervård innebär ofta att man kombinerar olika behandlingsmetoder. Strålbehandling kan ges före eller efter kirurgi och kan kombineras med medicinsk behandling i form av hormonbehandling, cytostatika ("cellgifter"), eller biologiska cancerläkemedel. (källa)
9. I januari 1996 fick Aron Anderson beskedet att han hade cancer i korsbenet. Han behandlades med cellgifter och strålbehandling under hela året 1996 samt början på 1997. Behandlingen hade inte önskad effekt och 1997 opererades cancern bort vilket resulterade i att han förlorade full funktion i benen. (källa)