Centralskola Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder centralskola, varianter, uttal och böjningar av centralskola

Centralskola synonym, annat ord för centralskola, vad betyder centralskola, förklaring, uttal och böjningar av centralskola.

Vad betyder och hur uttalas centralskola

Centralskola uttalas centr|al|skola och är ett substantiv.

Ordformer av centralskola

Singular

centralskola
obestämd grundform
centralskolas
obestämd genitiv
centralskolan
bestämd grundform
centralskolans
bestämd genitiv

Plural

centralskolor
obestämd grundform
centralskolors
obestämd genitiv
centralskolorna
bestämd grundform
centralskolornas
bestämd genitiv

Centralskola är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet centralskola

  1. Vid invigningen fällde prosten de legendariska orden: "Huddinges behov av skolbyggnader är nu för all framtid tillgodosett". Men redan efter några år blev Kyrkskolan för liten, trots klasser med större antal barn och undervisning i förmiddags- och eftermiddagsskift. För att lätta på trycket öppnade 1923 Centralskolan (namnet ändrades på 1940-talet till Tomtbergaskolan) med sex skolsalar och specialsalar. Hösten 1931 fanns fyra klasser i Kyrkskolan och 21 i Centralskolan. Då hade skolväsendet i Huddinge övergått från en kyrklig, välvillig institution till kommunalt huvudmannaskap. 1941 kom Kyrkskolan i kommunens ägo. (källa)
  2. Eero Nelimarkka deltog 1909–11 i Centralskolans för konstflit kvällskurser och studerade 1912–14 vid Helsingfors universitets ritsal under ledning av Eero Järnefelt samt 1912 och 1920 vid Académie de la Grande Chaumière, Académie Julian och för André Lhote i Paris. Han ställde ut första gången 1913. Han var en produktiv målare, som genomgick olika stilperioder, av vilka ungdomsperioden inföll ungefär 1912–26. Under denna tid tillhörde han också den expressionistiska Novembergruppens moderatare flygel tillsammans med bland andra Alvar Cawén och Ragnar Ekelund. (källa)
  3. På Teg finns två låg- och mellanstadieskolor, Östtegsskolan och Böleängsskolan samt en högstadieskola, Tegs centralskola. (källa)
  4. Den förste skolläraren i socknen anställdes 1845. Folkskolan i Folkesberg, söder om tätorten, byggdes 1869 och småskolan i Låghem, ute på Toseslätten, 1923. Skolbarnen gick varannan dag och det fanns en småskollärarinna och en folkskollärarinna. Ytterligare en småskollärare och en folkskollärare kom när en skola vårterminen 1944 startade i själva samhället, i ett tidigare bostadshus bredvid Lantmannaskolans ladugård, på södra sidan av kustvägen. Samma termin upphörde varannandags-skolgången. Inte förrän 1954 fick Dingle en Centralskola. Den invigdes av kung Gustaf VI Adolf när han besökte Dingle 1955. (källa)
  5. Under 1950-talet utbyggdes Vågbro betydligt med egnahem och flera stora hyreshus. En ny centralskola invigdes den 9 augusti 1952 av ecklesiastikminister Ivar Persson. I dagens Vågbro finns även idrottshall med inomhusbassäng och gym, förskola, fritidshem och bensinmack med minilivs. (källa)
  6. Grönvik studerade 1929–1934 vid Centralskolan för konstflit och 1934–1939 vid Finska konstföreningens ritskola. Hon besökte även Académie Colarossi i Paris 1938 och debuterade följande år. Hon blev först känd för sina ryor, men övergick snart till måleriet, som ännu i början av 1940-talet dominerades av klara och starka färger. Senare dämpades färgskalan, men hon målade i slutet av 1940-talet arbeten i en expressiv stil i Tyko Sallinens och Alvar Cawéns efterföljd. Tonen i hennes måleri är ofta andäktig, ett viktigt inslag i hennes konst är de religiösa motiven. En stor del av hennes arbeten var dock landskap med bland annat Helsingfors- och havsmotiv, i en dämpad och väl avvägd färgskala med en fast komposition och monumental hållning. En grupp för sig utgör hennes självporträtt, av vilka de tidigaste är målade i slutet av 1930-talet. (källa)
  7. Mercier, som var professor i retorik i Bordeaux, måste till följd av fiendskap, som hans skrifter ådragit honom, 1781 flytta till Schweiz, men återkom efter revolutionens utbrott 1789 och utgav (tillsammans med Jean-Louis Carra) "Annales patriotiques et littéraires" samt invaldes i nationalkonventet. Där hörde han till de moderata och kom därför i fängelse, men undgick giljotinen och invaldes 1795 i De femhundras råd. Han blev samma år medlem av Franska institutet och 1797 lärare i historia vid Centralskolan. (källa)
  8. Redan vid mitten av 1880-talet ha en tomt reserverats i kvarteret Rane mellan Kyrkogårdsgatan och Luthagsesplanaden som ansågs ligga bra till för barnen i Luthagen, Stabbylund, Eriksdal och Erikslund. Den reserverade tomten var dock för liten för en skolbyggnad i den nödvändiga storleken. Man utforskade även möjligheten att anlägga en skola i kvarteret Elof där nu Fyrisskolan är belägen, men det ansågs för dyrt att dra fram Götgatan och Luthagsesplanaden så långt, och man fastnade istället för att köpa tomter i kvarteret Sverker vid Sysslomansgatan. Arkitekt Ture Stenberg fick uppdraget och utförde en byggnad i jugendstil i tegel med puts, järnbjälklag, betongvalv och sockel i granit. Byggnaden påbörjades i februari 1904 och var färdig för avsyning i augusti 1905. Den invigdes 13 december 1906 samtidigt med den även av Stenberg ritade nya Centralskolan. Skolhuset rymde 14 lärosalar. (källa)
  9. År 1999 medverkade Rönndahl i starten av humorprogrammet Tinnitus på Radio AF, vilket ledde till medverkan i P3-programmet Så Funkar Det. Rönndahl har medverkat i bland annat radioprogrammet Pang Prego i Sveriges Radio P3. Han har tidigare arbetat med Hej Domstol!, Morgonpasset, Söndag Hela Veckan och P3 Hiphop. Han har även bildat ett komiskt radarpar med komikern Simon Svensson, som också medverkat i Pang Prego. Tillsammans med Svensson, Sissela Benn och Emma Hansson bildar de humorgruppen Einsteins kvinnor, som hösten 2007 syntes i kortserien Centralskolan i SVT. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.