Cesur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet cesur

1. Någonstans i versraden skall det normalt finnas en cesur, ett ställe där det vid uppläsning kan kännas naturligt att lägga in en taktvila. Den infaller oftast inuti den tredje foten, så som i versexemplen nedan (illustrerat med lodstreck). Den näst vanligaste cesurplaceringen är inuti den fjärde foten. (källa)
2. Den andra raden i följande distikon ur en elegi av Erik Johan Stagnelius är alltså en pentameter. Betoningar är särskilt markerade, liksom varje rads obligatoriska cesur i mitten. (källa)
3. Poeten bakom pseudonymen Skogekär Bergbo gjorde sin svenska sonettvers genomgående jambiskt sexfotad, i likhet med den franska alexandrinen, ett mönster som förespråkats av den äldre, tyske teoretikern Martin Opitz och praktiserats till fulländning av dennes landsman Andreas Gryphius. Skogekär Bergbo hänvisar däremot själv enbart till denna varierade sonettforms upphovsman, den franske renässanspoeten Pierre de Ronsard. I Bergbos långa sonettsvit Wenerid från 1640-talet växlar för övrigt versraderna mellan kvinnliga och manliga rim och därmed mellan 13 och 12 stavelser. En petrarkisk strofindelning och rimflätning är däremot bibehållen, liksom hos Ronsard, med den skillnaden att de båda terzinernas rimscheman är annorlunda, hos Bergbo CDC - DEE (oftast). Varje rad har också en tydlig cesur efter tre jamber, precis som en alexandrinsk vers. (källa)
4. Som spondéer kan man i svensk lyrik utläsa på varandra följande enstavliga ord, där det finns möjlighet att betona båda ungefär lika starkt (och/eller lika länge), till exempel Hör du och bröl där i en hexameterrad som Hör du / älgarnas / bröl | där / nere i / dalen, min / kära? (lodstreck anger här cesur och snedstreck versfotsgränser). (källa)
5. Begreppet cesur sammanhänger inte med versfot. Cesurer är logiska pauser som i ett och samma ställe i varje versrad delar den i två halvrader för att förstärka rytmen och göra texten mer musikalisk. (källa)
6. Utöver dessa talar man även om cesur. Det är en paus, eller taktvila, i en versrad. Cesur markeras ofta med vertikala så kallade lodstreck (|). (källa)
7. Cesur, tidigare även cæsur eller cäsur, (latin: 'avskärning', 'avhuggning') är en paus eller taktvila i en vers, mellan slutet på en fras och början på en annan, i synnerhet inuti en versfot och vanligen på bestämda ställen i versraden. Längre versmått, såsom hexameter, har en cesur per vers. Orsaken är vanligen att föra in naturlig kadens i en styrd metrik. (källa)