Chefsfartyg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet chefsfartyg

1. Göta byggdes på Lindholmens varv i Göteborg. Sjösättningen ägde rum den 30 september 1889 och blev mer högtidlig än Sveas. Ingen kunglighet var dock närvarande. Detta lär ha berott på en episod som återgavs på följande sätt i minnesskriften Lindholmen 1845-1945: "Den 18 augusti, sålunda fem veckor innan pansarbåten Göta skulle gå i sjön, kom kungen från avslutad sommarsejour i Marstrand med det kungliga chefsfartyget Drott och gick till ankars utanför Nya varvet. Det blåste friskt och sjön gick hög särskilt i älvmynningen. Chefen på Drott hade skickat bud till Emil Telander, Lindholmens chef, att möta där med lämplig farkost, som kunde föra kungen till varvet, men i stället kom en gammal smutsig arbetsbåt, som Telander skickat ut med meddelande, att han icke kunde skaffa någon för ändamålet passande båt. Alla voro upptagna för söndagsutflykter. Kungen gick ner i Drotts lilla öppna barkass och var utsatt för mycket vattenskvätt och kom till Lindholmen i dåligt humör, för vilket han gav rikligt utlopp då Telander skulle hälsa honom välkommen. Bland annat beklagade han de svenska varvchefernas dåliga organisationsförmåga. Det att sända den smutsiga verkstadsbåten betydde ej så mycket deras försummelser i praktiskt taget allt. Men då kungen kom med denna anklagelse förlorade Telander helt balansen, vände sig helt om och gick rak och stolt ifrån konungen rätt genom den samlade Lindholmsbefolkningen, som hade skockat sig nere på varvet och för vilka Telander alltid var mäktig chef. Dessa veko åt sidan, öppnade en bred passage för honom, bugade sig som om han varit själva majestätet.". (källa)
2. Till tecken på detta blåser ständigt befälhavarens flagga (eller annat befälstecken, högre än vimpel) på en av masttopparna på detta fartyg. Är befälhavaren amiralsperson kallas flaggskeppet stundom amiralsskepp. Då flera flaggmän finns på samma flotta kallas deras flaggskepp efter deras grad. Så har förekommit i svenska flottan under gångna tider, ofta med benämningarna amiralsskeppet, viceamiralsskeppet och schoutbynachtsskeppet och så vidare. Benämningen chefsfartyg används också ibland för flaggskepp, men hänför sig egentligen till ett bestämt fartyg. (källa)
3. Vid fyratiden på eftermiddagen seglade amiral Bielkenstierna, efter att ha gjort klart skepp, sitt chefsfartyg Draken (66 kanoner), mot danska linjeskeppet Fredericus Tertius (60 kanonor), efter att först ha beskjutit det från distans. De enda svenska skepp som följde efter var Amarant (42 kanoner) och Mars (38 kanoner). Fartyget Amarant var i tjänst i den svenska flottan 1654–1677 och i den danska flottan 1677–1684. Den välriktade svenska kanonelden från de tre skeppen räckte inte till för att komma inom avstånd för äntring, då danska motståndet var för starkt och övriga svenska skepp höll sig undan. Efter en kraftig försvarande kanonsalva från Fredericus Tertius lämnade danskarna under amiral Bielke området och seglade mot Öresund dels på grund av färre fartyg under pågående striden och dels på grund av väntade förstärkningar. Dagen därpå började båda parter manövrera för att komma i gynnsamt läge. På eftermiddagen hade Bielkenstierna med Draken kommit i lovart om danskarna och anföll det danska amiralsskeppet Trefoldighed (66 kanoner). Återigen var de svenska skeppen Mars och Amarant med i attacken, men då danske amiralen Bielke snabbt fick hjälp av andra skepp bröt en häftig strid ut. (källa)
4. Efter att hon trätt i tjänst blev Gotland chefsfartyg för Kustflottans spaningsavdelning, i avdelningen ingick även fyra jagare. Under vintrarna, vanligen mellan december och april, gick fartyget på långresor. Sju sådana kom att genomföras innan andra världskriget bröt ut. (källa)