Chefsläkare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet chefsläkare

1. chefsläkaren Stephen Franklin (Richard Biggs) - Stationens doktor jobbar för en sak - att rädda liv, människa eller utomjording, vän eller fiende. Är beredd att gå utanför reglerna för att göra detta. Han liftade på rymdskepp under tre år och bytte sina läkartjänster för fri resa, och har därför erfarenhet med många olika raser. (källa)
2. Dr. Stockill: Chefsläkare vid Asylum. Son till Madame Mournington. (källa)
3. Tallmogården byggdes 1948 och var ett ålderdomshem fram till 1972. Detta år övertogs anläggningen av en stiftelse, som fortsatte den hälsohemsverksamhet som till dess bedrivits på Kiholms gård i Södertälje kommun. Denna verksamhet hade bedrivits efter Hälsofrämjandets riktlinjer med laktovegetarisk kost. Genom Tallmogårdens chefsläkare, Karl-Otto Aly kom verksamheten att även omfatta behandlingar enligt komplementärmedicinska principer. (källa)
4. Sauerbruch var efter läkarexamen 1901 verksam i bland annat Breslau, Greifswald och Marburg. Han blev sedan professor i kirurgi vid Zürichs högskola, senare i München och från 1927 i Berlin, där han var chefsläkare vid Charité-sjukhuset. Sauerbruch konstruerade 1904 en undertryckskammare, som möjliggjorde operationer inom bröstkorgen, och inledde därmed thoraxkirurgin. Han angav även en metod att göra en konstgjord hand rörlig med hjälp av amputationsstumpens muskler (1916). Sauerbruch var en av de främsta bland samtidens kirurger. Bland hans utgivna arbeten märks Technik der Thoraxchirurgie (1911) och Die Chirurgie der Brustorgane (1920—1925) samt självbiografin Das war mein Leben (1951, svensk översättning 1952). 1951 dog han av en demenssjukdom. (källa)
5. Moreau de Tours var lärjunge till Esquirol. Han blev 1840 läkare vid Bicêtre och övergick sedermera som chefsläkare till La Salpêtrière. Han var den förste att beskriva både psykoser triggade av haschkonsumtion och det tillstånd av psykisk avtrubbning som kallas amotivationssyndrom. Under sina långa utlandsresor, bland annat i Orienten, fick han rikliga tillfällen att studera utbredningen av haschisch, särskilt hos araberna. Av vad han senare berättat om resorna framgår att han då själv prövade drogen. Han beskrev nämligen lyriskt de upplevelser "detta fantastiska ämne" framkallade och som det var omöjligt att förstå "speciellt för någon som inte prövat det". (källa)
6. Sälde, vars far Karl Johansson var lantbrukare, blev medicine licentiat i Uppsala 1945, medicine doktor 1952 och docent i psykiatri i Uppsala 1953. Han innehade olika läkarförordnanden 1945–50, var biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken på Akademiska sjukhuset 1950–57, överläkare vid Ulleråkers sjukhus 1957–67, sjukhuschef 1961–63 och chefsläkare 1963–67. (källa)
7. Petterson blev medicine licentiat 1963, medicine doktor på avhandlingen Manisk depressiv sjukdom, en klinisk, social och genetisk undersökning 1974 och docent i allmän psykiatri samma år. Hon var underläkare vid psykiatriska kliniken på Sankt Görans sjukhus 1965–72 och biträdande överläkare där 1972–82. Vid psykiatriska polikliniken vid nämnda sjukhus byggde hon upp och ansvarade för en litiumdispensär för maniskt depressiva patienter. Hon blev klinikchef vid Bromma-Ekerö psykiatriska sektorklinik på Beckomberga sjukhus 1982 och biträdande chefsläkare i psykiatri i Västra sjukvårdsområdet 1988. Hon har varit styrelseledamot i stiftelsen OHD-fondens arbetsterapi och Sankt Lukasstiftelsen i Stockholm, ordförande i statliga psykoterapiutbildningens linjenämnd och föredragande i körkortsärenden vid Socialstyrelsen. (källa)
8. Från 1934 var han chefsläkare på medicinavdelningen på Erwin-Liek-sjukhuset i Berlin-Reinickendorf. I början av andra världskriget var han ledare för stabsläkarna vid invärtesmedicinska avdelningen på Charlottenburg-Westend-sjukhuset. Han fortsatt sedan som intermedicinsk rådgivare i olika ämnesområden på de olika fronterna. Efter kriget var han under en kort period chefsläkar vid Allmänna sjukhuset i Langenhorn. Under åren 1947—1967 hade han samma tjänst vid 1:a medicinkliniken på St. Georg allmänna sjukhus i Hamburg. Under de första efterkrigsåren upprätthöll han en professur vid 2:a medicinkliniken på Humboldt-Universitetet (Charité) i på begäran av den sovjetiska ockupationsmakten. (källa)
9. Lennart Sölvell föddes i Kristianstad som son till disponenten på Vårgårda bruk, affärsmannen Patrik Sölvell. Sölvell studerade medicin i Uppsala och doktorerade i medicin 1960 i Göteborg, där han senare blev överläkare och chefsläkare för Mölndals sjukhus. Hans kanske främsta merit är att han var en av de som lanserade magsårsmedicinen Losec i världen genom sitt arbete som globalt ansvarig för de kliniska prövningarna. (källa)
10. Erik Hakansson var son till handlaren Carl Oskar Håkansson. Han gick i skola i Vadstena, genomgick folkskoleseminariet i Linköping och tog folkskollärar- och organistexamen där 1907 samt var en tid folkskollärare i Mörrums socken. Han arbetade därefter som sjukgymnast i Chicago 1909, där han började studera medicin vid Illinois Universitet och blev 1915 underläkare vid Cook County Hospital. 1917 avlade han medicinsk examen och blev samma år marinläkare vid Förenta staternas flotta. Efter att ha tjänstgjort i Ostasien, Västindien och Panama, där han särskilt studerade tropikmedicin och medicinsk parasitologi, förflyttades han till ett militärmedicinskt forskningscentrum i Washington. Under andra världskriget tjänstgjorde han som chefsläkare på lasarettsfartyg, bland annat vid Pearl Harbor, samt som byråchef hos chefen för Förenta staternas flottas medicinalväsende i Washington, tills han 1943 utnämndes till chef för flottans medicinska forskningsinstitut i Bethesda. Han utgav ett flertal vetenskapliga arbeten inom sitt specialområde. Erik Hakansson är begravd på Arlingtonkyrkogården. (källa)