Däckslast Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder däckslast, varianter, uttal och böjningar av däckslast

Däckslast synonym, annat ord för däckslast, vad betyder däckslast, förklaring, uttal och böjningar av däckslast.

Vad betyder och hur uttalas däckslast

Däckslast uttalas däcks|last och är ett substantiv.

Ordformer av däckslast

Singular

däckslast
obestämd grundform
däckslasts
obestämd genitiv
däckslasten
bestämd grundform
däckslastens
bestämd genitiv

Plural

däckslaster
obestämd grundform
däckslasters
obestämd genitiv
däckslasterna
bestämd grundform
däckslasternas
bestämd genitiv

Däckslast är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet däckslast

  1. Med last av trä från Skutskär till Antwerpen var Lister på väg över Nordsjön och befann sig den 16 december 1939 ca 130 Nautiska mil utanför Newcastle upon Tyne, där man seglade mellan de engelska och tyska minfälten. Vid 00.30-tiden inträffade förut en kraftig explosion som trasade sönder förskeppet och den tre meter höga däckslasten kastades omkring. Förliga masten var borta och styrbords livbåt sönderslagen. Hela besättningen, 17 män och 2 kvinnor, gick i babordsbåten. Den blev hela natten liggande i lä av vraket, som höll sig flytande på trälasten. När det ljusnade på lördagsmorgonen gick en del av besättningen åter ombord, tog upp ångan och började länspumpa. På kvällen kunde den söndersprängda Lister "fortsätta resan". Med ökande sjögång skingrades dock alltmer av trälasten, som hamnade i sjön. Fartyget sänkte sig allt djupare och kl 03.00 på söndagsmorgonen sjönk Lister. (källa)
  2. Sjölinjer hade konsession (staligt tillstånd) för Gotlandstrafiken dit exempelvis plåt, armeringsjärn, rör, möbler samt ofta en eller ett par personbilar som däckslast fraktades. Från Gotland fraktades smidesskrot från lantbruk och försvaret, kalkmjöl från Storugns i säckar, järnvägsräls och plåtklippsrester från LM Eriksson. Sjölinjer trafikerade även Klintehamn och Burgsvik samt med laster av järnskrot till Oxelösunds järnverk. (källa)
  3. Namnet Linie Aquavit syftar på att spriten passerat "linjen", det vill säga ekvatorn. I början av 1800-talet planerade Jørgen B. Lysholm i Trondheim att sälja Linie Aquavit till andra delar av världen. Han exporterade redan torkad fisk, och familjen ägde tre fartyg som ombesörjde befraktningen ut i världen. Han sände med akvaviten som däckslast och tunnorna, som var gamla sherrytunnor, utsattes därmed för ett skiftande klimat på sin resa ner till Australien. Elaka tungor hävdar att det inte gick att sälja akvaviten, och det var därför den fick följa med hem till Trondheim igen. Hur som helst kom den tillbaka, och man upptäckte då att den fyra-fem månader långa resan i kombination med klimatväxlingarna och rullningarna, som åstadkom att akvaviten ständigt var i rörelse i tunnorna, hade påverkat den på ett positivt sätt. (källa)
  4. 1856 4 juni. Båten avgick från Vadstena med däckslast av brännvin. Ute på Vättern lämnade kapten Bergström över till rorsman Eriksson. Denne lämnade i sin tur över till lättmatros Eliasson med anvisning att passera nära ön Jungfrun. Eliasson höll nära ön men inte tillräckligt nära. Båten grundstötte på ett för sjöfarande i Vättern välkänt grund. Man kunde inte komma loss för egen maskin. Ångskonerten Motala Ström försökte utan framgång att dra loss Nordevall men tog över passagerare och last. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.