Dagbräckning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dagbräckning

1. Den stora gruvstrejken (originaltitel: Germinal) är en roman från 1885 av Émile Zola. Boken har även utgivits på svenska under titlarna Vårbrodd, Den stora strejken och Dagbräckning. (källa)
2. Nyåret 1932 startade han tidskriften Dagbräckning (ordet betyder "gryning"). Något senare påbörjade läkaren och professorn Johan Almkvist ett arbete som kom att bli banbrytande för naturismen i Sverige. Inspirerad av föreningar i Frankrike och Tyskland startade Almkvist våren 1932 Hälsa genom Nakenkultur, med område på Ingarö. I början av 1930-talet förespråkade Ajo Allinger ett samarbete mellan de olika naturistföreningarna i Sverige och i Norden. Schmeling och Allinger propagerade för ett nordiskt naturistförbund vid en sammankomst med deltagare från Danmark och Sverige. Det var i detta sammanhang ordet naturism för första gången användes i föreningssammanhang. (källa)
3. I själva dagbräckningen skedde anfallet. Det första anfallet misslyckades, då danskarna hade blivit varskodda av vaktposten, som befann sig vid Långbro. Efter flera strider bröt svenskarna igenom deras försvarsverk när den danska hären angreps i södra flanken. Samtidigt anlände den del av fotfolket som ännu inte hunnit fram och ingrep i anfallet. Följden blev, att den danska fronten upplöstes och flydde. Under flykten fastnade det tunga rytteriet i sumpmarker. Sture förde 300 fångar med sig in i Stockholm. 1600 bönder uppges ha legat kvar på stridsplatsen. (källa)
4. Svenska Missionsförbundets förlag startade 1895 i samband med utgivningen av Svenska Missionsförbundets sångbok. 1896 utgavs Sånger för söndagsskolan. Övrig produktion begränsade sig till material som hade en direkt inriktning på verksamheten i församlingarna. 1905 gavs första förlagskatalogen ut. Där lanserades bland annat missionssparbössan. Missionsförbundet blev medlem i Nya bokförläggareföreningen 1910. Nya bokförläggareföreningen upphörde 1912 och Missionsförbundet anslöt sig då till Svenska Förläggareföreningen. 1905 anslöt Missionsförbundet till Sällskapet de religiösa bokförlagen (Kristna bokförläggareföreningen). Wilhelm Sjöholm var sedan 1904 redaktör för Missionsförbundets förlag. Sjöholm tog initiativ till Missionsförbundets julkalender Ansgarius 1906, som ett år senare blev årsboken Ansgarius. Tre verk kom ut under Sjöholms redaktörskap, som dokumenterade missionen: Dagbräckning i Kongo (1916), 25 år i Kina (1916) samt På obanade stigar, tjugofem år i Ost-Turkestan (1917). (källa)