Daler Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet daler

1. Sverige hade från att de första mynten började präglas runt år 1000 huvudsakligen silvermyntfot, då guldmynt som präglades i Sverige främst var tänkta att kunna användas i internationell handel. Daler infördes 1534 och var cirkulationsmynt eller utrikeshandelsmynt i många olika varianter till 1872, bland annat som riksdaler och daler silvermynt. På 1620-talet började man även mynta kopparmynt, vilka dock snart sjönk i värde vilket ledde till bimetallism och en separat kopparmyntfot. Från 1745 hade Sverige också en för stor sedelutgivning, något som gjorde dem oinlösbara och i praktiken ledde till en separat pappersmyntfot. Efter en myntrealisation 1777 övergick Sverige till silvermyntfot. (källa)
2. kofferdibåtsman / kofferdikarl, båtsman som enligt svenskt kungligt brev den 22 januari 1685 antogs som soldater i handelsflottan. Till skillnad från reguljära båtsmän, som vistades i land (på sitt båtsmanstorp) när de inte var i militär tjänst, var dessa båtsmän sjömän i handelsflottan under icke militär tjänstetid. De avlönades med 6 daler silvermynt (smt) och fri kost under sjöresor under sommaren och 4 daler smt under vintern. Totalt fanns 500 kofferdibåtsmän jämnt fördelade på 10 kompanier. Chefen vid ett sådant kompani kallades högbåtsman. Med Kunglig Majestäts befallningshavandes (landshövdingens) tillstånd kunde dessa soldater få bygga sig ett hem på Ölands oindelta kronoparker. Systemet ändrades radikalt 1824 då alla överfördes till matroser eller jungmän. (källa)
3. Kopparmynt (KM) är ett mynt av koppar som använts som betalningsmedel, och även fungerat som en egen valuta. Om man bortser från försök att prångla ut mynt med låg silverhalt, ofta med högre silverhalt i ytskiktet, har egentlig kopparmynting förekommit i Sverige från 1624. Har använts som betalningsenhet tillsammans med enheter som daler, öre och mark. (källa)
4. Det finns ännu angivet ett stadgande, som troligen är obsolet, i byggningabalken 22 kap 5 §, där det står att Var som förevitar någon sådant, eller att han fä hulpit, åderlåtit, botat eller snöpt, böte tjugu daler, eller plikte med kroppen. (). (källa)
5. I Sverige avses med nödmynt de kreditmynt som präglades under Karl XII:s regering, åren 1715 till 1719. Georg Heinrich von Görtz, kungens rådgivare, fick i uppdrag att förbättra den svenska ekonomin då Karl XII behövde 40 miljoner daler silvermynt till sin nya armé (den tredje) för att kriga mot Norge. Görtz kunde inte beskatta folket mer, utan drog in alla koppar- och silvermynt, och gav istället ut nödmynten. (källa)
6. Enligt en kunglig förordning av den 7 november 1760 skulle rackare ha betalt efter en viss taxa till exempel halshuggning 5 daler och "handens avhuggande" 2 daler. (källa)
7. Riksdaler och Daler var flera svenska och dansk-norska myntenheter. De tillverkades främst i silver men även i koppar. Senare tillverkades även sedlar i (riks)daler. (källa)
8. Under åren 1648 till 1815 var Frankrike Schweiz mäktigaste grannland och en viktig partner som tidvis blandade sig i schweizisk inrikespolitik. Myntpräglingen var länge en kantonal uppgift. Från 1757 präglade Bern mynt om 1/4 Daler eller 10 Batzen som kom att kallas Schweizer Franken eller Livre Suisse. Senare följde Basel, Solothurn och Luzern efter. (källa)
9. Skiljemynt, även kallade kreditmynt eller mynttecken, är mynt där metallen som ingår inte motsvarar värdet på myntets valör. Nästan alla mynt som används idag är skiljemynt. Motsatsen är värdemynt, där myntets valör motsvarar metallens värde. Värdet på skiljemynt är baserade på värdet av valutan i ett land, inklusive varor och tjänster och landets värdestabiliserande åtgärder, vilket gör att värdet är relativt fast över tiden. Värdemynt påverkas också av värdeförändringar i den metall som mynten består av, vilket gör det svårare att behålla en fast kurs. Jämför gärna den svenska daler silvermynt som användes förr. Eftersom det fanns daler slagna i både silver och koppar förändrades värdet på mynten, men även värdeskillnaden mellan mynten förändrades: 1633 var en daler silvermynt värd 2 daler kopparmynt. 1665 var en daler silvermynt värd 3 daler kopparmynt. (källa)
10. Skilling uppkom först som en ren räkneenhet motsvarande 12 penningar. På 1440-talet börjar skillingar präglas i Danmark och på 1510-talet även i Norge. Från 1550-talet var skilling endast ett småmynt som präglades på Gotland. Från 1624 motsvarade i Danmark-Norge 1 daler 96 skilling. (källa)