Damast Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet damast

1. Skyttel eller skottspole är det redskap som används för att skyttla (föra) inslaget fram och åter i varpens öppnade skäl vid vävning. I skytteln placeras det garn som spolats upp på en spole, (på färdiga spolrör eller på en pappersbit som rullas), företrädesvis med hjälp av en spolmaskin. Det finns skyttlar av olika storlek beroende på hur bred väven är. En dubbelskyttel kan ha två spolar monterade samtidigt i samma skyttel och används när man ska väva med dubbelspolat garn. Annars får man spola upp med två trådar samtidigt som alternativ. I damast och upphämta är skälet ofta ganska litet och då lämpar sig en skyttel som har lägre höjd. (källa)
2. För damast och upphämta används två andra slags solv, se Damastvävstol. (källa)
3. Vid industriell vävning av damast och jacquard förekommer att varje enskilt inslag klipps av inuti stadkanten, dels i syfte att förstärka stadkanten ytterligare och ge ett slätare tyg, dels i syfte att därmed eliminera behovet av övervakning för byte av skyttel till inslaget. (källa)
4. För att väva damast finns särskilda damastvävstolar. De är som regel både högre och längre än vanliga vävstolar. För jacquardvävning finns särskilda jacquardvävstolar. Jacquard är en väv med ett dekorativt mönster som är alltför komplicerat att vävas på en vanlig solvskaftvävstol. Jacqauardvävstolen är en speciell vävstol, där mönsterbildningen styrs av hålkort och de är som regel mekaniskt styrda och skötta, men även manuella jacquardvävstolar existerar. Mönsterbilden i väven skapas genom att färgen i varp och vävtrådar framhävs genom det sätt som inslaget sker, och detta samtidigt bildar den färdiga textilen. Främsta skillnaden mot den traditionella vävstolen är att varje enskild varptråd kan styras oberoende av de andra. Upp till 1792 varptrådar kan på så sätt styras helt separat från övriga trådars rörelser upp och ned. Grunddragen är densamma, med varpbom och tygbom och däremellan anordningar för skaften och slagbom. (källa)
5. Utöver den grundläggande vävtekniken kring vävandets uppsättning när vävstolen förses med varp och redskap finns det en mängd olika vävtekniker. Utifrån grundbindningarna tuskaft, kypert och satin har många varianter utvecklats. Några exempel på vanliga vävtekniker är gåsögon, rosengång, gubbaväv eller bunden rosengång, munkabälte, rips, damast. (källa)
6. Vävteknik är annars till vardags för en vävare begreppet för vilket slags vävsätt man använder. Se vidare: tuskaft, kypert, gåsögon, rosengång, gubbaväv = bunden rosengång, munkabälte, finnväv, krabbasnår, smålandsväv, myggtjäll, hålkrus, upphämta, dräll, daldräll, karelsk spets, damast och så vidare. (källa)
7. Damast är en vävteknik av jacquardtyp som fordrar särskilda anordningar i vävstolen (ofta en särskild damastvävstol) och uppsättningar som kan åstadkomma mönster med konturkaraktär i väven. Just växelverkan mellan inslag och varp i satinuppsättning ger den avsedda glansverkan. (källa)