Damsida Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet damsida

1. Den sida som leds av dansledaren är premiär herrsida. Motstående är premiär damsida. Vinkelrätt till höger om dansledaren är second herrsida och till vänster second damsida. I pardansen dansas alltid till höger om mötande. Beteckningen korsning betyder att paret håller varandras händer korsade under turen, medan delning betyder att man släpper varandra och passerar enskilt till höger om mötande. (källa)
2. Historiskt sett har Sverige haft flera framstående simhoppare. Sveriges första kvinnliga OS-guldmedaljör var Greta Johansson 1912 i Stockholm. Under 1970-talet hade Sverige en världsstjärna på damsidan vid namn Ulrika Knape. Sedan 1996 har Anna Lindberg, dotter till Ulrika Knape och Mathz Lindberg, dominerat svenskt simhopp på damsidan. Anna Lindberg har vunnit flera EM-guld på både enmeters- och tremeterssvikten. Lindberg avslutade sin karriär 2012. (källa)
3. Svenska bandyfinaler har spelats sedan 1907 på herrsidan och sedan 1973 på damsidan. Det spelas numera även svenska finaler i bandy för juniorer, ungdomar, skolor, veteraner och så vidare. Finalspelet i de olika indelningsklasserna pågår i en vecka, och avslutades länge med damfinal på lördagen och herrfinal på söndagen. Från och med säsongen 2007/2008 spelades dock både herr- och damfinalen på lördagen, medan P-19-finalen spelades på fredagskvällen. Damfinalen spelades vid lunchtid på lördagen, följd av ICA-finalen för femteklassare i grundskolan, och därefter herrfinalen. Resterande ungdomsfinaler, det vill säga P-17 och F-17, spelades på söndagen. (källa)
4. En adelsman är en man som antingen blivit adlad eller som genom börd tillhör adeln. Motsvarigheten på damsidan är en adelsdam. Adelsdam är den kvinna som är född i en adlig familj, som genom giftermål blivit upptagen i en adelsätt eller själv blivit adlad. (källa)
5. Först att springa under åtta minuter var Kenyanen Moses Kiptanui som den 16 augusti 1995 sprang på tiden 7.58,18 i Zürich i Schweiz. På damsidan var större tävlingar tidigare ovanliga, men sporten har i början av 2000-talet slagit igenom på allvar. (källa)
6. Utomhus slog konstgräset igenom i början av 2000-talet, oftast till träningsplaner och för spel i de lägre serierna och korpfotbollen. Pionjärer på konstgräsarenor för elitspel utomhus har varit Gammliavallen i Umeå, Behrn Arena (Eyravallen) i Örebro, Idrottsparken i Sundsvall, och Borås Arena. IF Elfsborg blev 2006 första klubb på herrsidan med konstgräs på hemmaplan att vinna SM-guld. På damsidan blev Umeå IK första SM-vinnare på konstgräs 2005. Örebro SK var det första lag i Allsvenskan att spela på konstgräs som ordinarie underlag säsongen 2003. GIF Sundsvall blev den andra klubben 2004 (dock spelade GIF Sundsvall två hemmamatcher i Allsvenskan på konstgräs redan 1991, på Västhagens IP, då ordinarie arena byggdes om). (källa)
7. Sverige har på de senare decennierna inte haft några större sprintrar som kunnat konkurrera med världseliten med några få undantag. Ett av de få undantagen är Linda Haglund som 1980 blev fyra på OS i Moskva vars svenska rekord fortfarande står sig. I modern tid på damsidan har systrarna Susanna och Jenny Kallur tillsammans med Emma Green och Carolina Klüft noterat tider som med svenska mått är goda, emellertid är de långt från att kunna konkurrera med världseliten. På herrsidan har svenska sprintar varit ännu längre från världseliten. Ingen svensk man har, under godkända förhållanden, varit i närheten av att springa under 10 sekunder. (1996 sprang Peter Karlsson 100m på 9,98 i för stark medvind.) På 200 och 400 meter har Johan Wissman och Jimisola Laursen lyckats väl mot europaeliten utan att notera tider som varit i närheten av de bästa i världen. (källa)
8. Landhockeyns kvalité höjdes i flera andra länder och detta har sedan 1970-talet återspeglats i spridningen av OS-medaljer. Bland annat klev på herrsidan Nya Zeeland och Australien fram tillsammans med europeiska länder som Tyskland och Nederländerna och från Sydamerika Argentina. På damsidan har Tyskland, Nederländerna, Australien och Argentina dominerat. (källa)
9. Slutspel i utslagsform efter det reguljära seriespelet i länderna är framför allt vanligt i lagspel som bandy, basket, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. I fotboll brukar i europeiska länder det lag som vinner serien i ett land bli nationsmästare. Dock spelas i vissa fall en så kallad slutspelsserie, som till exempel Mästerskapsserien i Sverige 1991 och 1992. Sverige har även experimenterat med slutspel i utslagsform i fotboll, på herrsidan 1982-1990 och på damsidan 1998-1999. Även i Finland har liknande experiment gjorts. I Danmark meddelade man i juni 2015 att man systemet där skulle införas från säsongen 2016/2017. (källa)
10. Boxertrosor är trosor med ben. De var tidigare alltid löst sittande, likt de byxor som boxare bär under match och som därför har givit upphov till termen, men introducerades senare som ett tajt plagg på damsidan. Senare har även den manliga varianten, boxerkalsonger, kommit i en variant med tajt passform. (källa)