Datacentral Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet datacentral

1. Lyth är son till bankdirektören Arne Lyth och Reidunn, född von Hirsch, samt bror till Einar, Harald och Ragnar Lyth. Han gick på skogsskola 1966 och genomgick Siemens datautbildning 1969-1971. Lyth var anställd vid Södra Skogsägarna datacentral 1971-1975, Skogsbrukets datacentral 1975-1979 och var regionchef där 1980-1982. Han var VD för Dataskog AB 1983-1986 och var VD och delägare i Lendrup och Lyth AB från 1987. (källa)
2. Han var reservofficer vid I 17 1941–1987. Han hade också olika förtroendeuppdrag, han var styrelseledamot i Sundsvalls orkesterförening från 1952, Skogsbrukets datacentrals ekonomiska förening 1969–1982 och Svenska handelsbankens regionbank i Södra Norrland 1972–1982. Han var också ledamot i flera av SCA:s dotterbolags styrelser. (källa)
3. En kylanläggning kan också använda frikyla med olika andelar uteluft. Genom att komplettera en kylanläggning med en växlare och ett styrsystem kan kylsystemet använda frikyla mot uteluft med olika andelar. Genom inställning i styrsystemet får man olika andelar av frikyla. Frikyla användes idag i alla kylsystem för dataanläggningar och kontrollrum typ SOS centraler eller andra bevakningscentraler. Generellt använder alla liknande anläggningar i Sverige och utomlands frikyla idag på grund av den goda driftsekonomin. Denna typ av kylanläggning använder generellt inte fjärrkyla. Många datacentraler och övervakningscentraler är byggda med egen möjlighet för vattenförsörjning, värme- och kyla samt luftförsörjning. Data, tele och övervakning (SOS etc). Kraven ställs i EU normer, som redan uppfyllts i svenska normer. (källa)
4. Nätverks-RTK är en modern och smidig variant av traditionell RTK. I nätverks-RTK används flera olika basstationer som samarbetar via en datacentral och skapar en virtuell basstation. Rovern beräknar sedan sin position utifrån den virtuella basstationen. (källa)
5. Kommundata grundades 1968 som en gemensam datorcentral för svenska kommuner. På 1970-talet var 267 av 277 kommuner anslutna och Kommundata administrerade löner, ekonomisystem, bidrag med mera. På 1980-talet inrättade allt fler kommuner egna datacentraler. 1994 såldes Kommundata och blev till slut en del av Tieto. (källa)
6. 1973 köptes de första datorerna in, två UNIVAC 1100-80. Dessa placerades på telverkets datacentraler i Kalmar respektive Huddinge. Till varje dator anslöts en kommunikationsdator, UNIVAC DCP40, som hanterade kommunikation mot de terminaler som var anslutna till systemet med fast uppkopplade modemförbindelser. Mellan de två kommunikationsdatorerna i Kalmar och Farsta fanns också en 48KB höghastighetsförbindelse (en sk. TRUNK) som hanterade kommunikationen mellan de två stordatorerna datorerna. De sammankopplade kommunikationsdatorerna anvandes for dels file transfer men ocksa for att mojliggora att terminalanvandare ifran sodra Sverige kunde logga om till Farsta systemen (och vice versa) vid systemstorningar). (källa)
7. Sundsvallsregionens väg mot en IT-region fortsatte 1961 med att Skogsbrukets Datacentral (SDC, idag del i Biometria) bildades som en ekonomisk förening i Sundsvall för att effektivisera och redovisa virkesmätning med hjälp av datorer. Sedan slutet av 1960-talet är skogsägare i hela landet anslutna.) Flera myndigheters IT-drift och IT-utveckling utlokaliserades till Sundsvall under 1970-talet: Riksförsäkringsverkets (Försäkringskassans) IT-avdelning, Statens tjänstepensionsverk (SPV), Centrala studiestödsnämnden (CSN) samt PRV, nuvarande Bolagsverket. Runt myndigheterna, telekombranschen och bankerna växte IT-konsultverksamhet upp, med särskilt fokus på systemutveckling för stora organisationer. (källa)
8. Idag finns det en oberoende virkesmätningsförening i Sverige, Biometria. 2019 fusionerades de tre virkesmätningsföreningarna VMF Nord, VMF Qbera och VMF Syd med SDC (Skogsbrukets Datacentral). Biometria fungerar som skogsnäringens informationsnav. (källa)
9. Stokab grundades 1994 och var ett av Sveriges första stadsnät. Målsättningen var att ge Stockholms företag och invånare tillgång till fiber. Modellen med att staden tillhandahöll grundstrukturen, den så kallade svartfibern, så att andra aktörer kunde hyra in sig på nätet kom sedan att anammas av många kommuner när stadsnät byggdes runt om i Sverige. Initialt anslöts 35 platser till fibernätet, framför allt sjukhus men också Arlanda och några datacentraler. Några år senare, 1999, hade samtliga kommuner i Stockholms län en fiberanslutning. Det dröjde sedan ytterligare några år innan invånarna kunde börja ansluta sig till fibernätet. År 2005 beslutades om ytterligare utbyggnad till de 100 000 bostäder som kommunen äger. Detta följdes sedan av utbyggnad till privata fastighetsägare och 2012 var i princip alla flerfamiljsfastigheter i Stockholm anslutna till fibernätet. (källa)