Deg Synonymer Betyder Uttal

• pengar

Hur används ordet deg

1. Smördeg, även kallad tusenbladsdeg, är en deg av mjöl, smör (eller annat fast matfett som till exempel margarin), vatten och eventuellt lite salt som viks upprepade gånger så att den får många tunna lager som vid gräddning separeras av ångbildningen och bildar ett luftigt och frasigt bakverk. Smördeg är grunden till många sorters bakverk, exempelvis napoleonbakelse. Deg till wienerbröd görs på ett liknande sätt, men innehåller jäst och kallas för wienerdeg. (källa)
2. Mördeg är en deg som i sin klassiska form innehåller smör, vetemjöl, vatten och socker. Mängden socker kan variera beroende på ändamål, mer till småkakor och mindre till paj. Ibland inkluderas också ett ägg eller en äggula, och vattnet kan ibland uteslutas. Resultatet är en kort och kompakt deg som varken ska eller kan jäsa. Det är viktigt att inte bearbeta en mördeg för länge, det smälter smöret och ger sämre resultat efter gräddning. Av samma orsak är det bra med riktigt kylskåpskallt smör, kallt vatten och att bearbeta degen snarare med kniv eller hushållsassisent än händerna. Degen mår också bra av att vila i kylskåpet innan den ska bakas ut. (källa)
3. Surdeg är en deg som innehåller levande jäst och mjölksyrabakterier och som används som jäsämne i nyberedd deg vid bakning av bröd. Utöver surdegens vedertagna jäsningsförmåga finns påvisbara effekter som sänkt GI-värde, förbättrat näringsupptag, probiotisk funktion och, jämfört med bröd utan konserveringsmedel, längre hållbarhet. Mer subjektiva påståenden är att den ger bröd med bredare smak och bättre struktur. (källa)
4. Bland Saccharomyces återfinns många ekonomiskt viktiga svampar. Jästsvamparna används vid jäsning av deg och beredning av alkoholhaltiga drycker. Några exempel är Saccharomyces cerevisiae som används vid bakning och bryggningen av ale, Saccharomyces uvarum och Saccharomyces pastorianus som används vid underjästa öl. Just Saccharomyces cerevisiae brukar omnämnas som den för människan mest betydelsefulla svamparten av alla. (källa)
5. Socker, vatten och ättika upphettas. Degen kyls ned på ett kylbord och delas upp i två delar. Den ena delen färgas röd, medan resten av degen får vit färg genom att luft arbetas in i den. Därefter tillsätts pepparmyntsolja som smaksättning. När degarna stelnat till lite sammanfogas den röda och vita degen, formas till en lång stång som vrids för att få det randiga utseendet. Slutligen klipps degstången i lika stora bitar, innan de färdiga polkagrisarna förpackas och säljs. (källa)
6. Pasta (ungefär deg, gröt) är samlingsnamnet på produkter som makaroner, spagetti och liknande. Pasta finns både som färsk och torkad samt med och utan ägg. I väst görs pasta vanligen på durumvetemjöl, medan i öst är det vetemjöl med lägre glutenhalt som används. Det finns även fullkornspasta i handeln. I glutenfri pasta ersätts vetet bland annat med bovete eller majsmjöl. Under 2000-talet finns över 600 pastasorter i världen. (källa)
7. En hushållsassistent, köksmaskin, är en elektrisk apparat vars grundfunktion är att blanda och bearbeta deg. (källa)
8. En annan form av bakpulver är hjorthornssalt, som vid upphettningen i ugnen förgasas och bildar ammoniak, koldioxid och vattenånga. Dessa gasformiga ämnen luckrar upp degen. (källa)
9. Ingredienserna är huvudsakligen vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör/margarin. Ofta kryddar man även degen med kardemumma, salt och socker. Den jästa degen kavlas ut och fyllningen fördelas jämnt. Fyllningen består vanligen av smör/margarin, strösocker och malen kanel. Degen rullas eller viks ihop och skärs eller klipps. Bullarna penslas med uppvispat ägg och pärlsocker eller hackad sötmandel kan strös över. (källa)
10. Croissant är ett bakverk av smördeg format i en halvmåne ofta förknippat med Frankrike. Croissanter är i grunden en fransk version av giffel och har en slående likhet med vissa typer av sådana. Namnet croissant är franskt och kommer från ordet croître, med betydelsen växa. (källa)