Dels Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dels

1. Dels fick vi kritik från Kolbjörn på Arbetaren. Även Brit Stakston från Dagens Nyheter och Jens Liljestrand skrev i Expressen och kritiserade oss. Det har också varit två artiklar i Sydsvenskan, så det har varit rätt många namnkunniga journalister som har kritiserat oss på olika punkter, säger Navid Modiri. (källa)
2. Det förefaller som om tre av den syro-feniciska religionens främsta gudinnor var föremål för myter om yngre älskare: Modergudinnan Ashera (motsvarande den grekiska Rhea) ansågs ha älskaren Eshmun, och kärleksgudinnan Astarte (motsvarande dels den grekiska Afrodite, dels den grekiska Artemis) hade älskaren Tammuz (motsvarande den babyloniske Dumuzi). Adonis kan mycket väl vara en version av Tammuz, och namnet Adonis kommer förmodligen ursprungligen från det nordvästsemitiska Adonaj, "(min) herre" och alltså var en titel. I sen syro-fenicisk mytologi, återgiven av Lukianos i verket De Dea Syria (Om den syriska gudinnan), är Adonis' älskarinna emellertid inte Astarte, utan hennes syster Atargatis. (källa)
3. Noradrenalin är dels ett hormon, dels är det ett förstadium till adrenalin. Adrenalin bildas i binjuremärgens märg genom att fenyletanolamin-N-metyltransferas (PNMT), ett enzym som i hög grad finns i binjurarna, aktiveras och därefter syntetiserar adrenalin från noradrenalin genom metylering. PNMT aktiveras av adrenokortikotropiskt hormon och kortisol. Mängden adrenalin är därför beroende av kortisolvärdena. (källa)
4. Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar, kottar, bär och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila eller blå, och det är en vanlig färg på flera av adventsljusen bland troende, ofta i kombination med ett vitt, rött eller rosa ljus för jul. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans och kallas då vanligen adventskrans. Det finns även adventskransar med fler ljus än fyra, som används inom vissa religioner. (källa)
5. Gatubelysning omfattar ett system av lysanordningar, så kallade lyktstolpar eller gatlampor, som används för att lysa upp gatorna i en stad eller tätort under dygnets mörka timmar, dels för att trafikanter skall se bättre, men även för att göra orten tryggare från brottslingar. (källa)
6. Syftet med gatukonst varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sina egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö. (källa)
7. En ande (latin: spiritus) som är ett ord med gammal härstamning som förekommer i de flesta indoeuropeiska språk, och är nära besläktat med vind och andedräkt. Det kan dels syfta på livskraft hos människor och ibland även andra levande varelser – som andedräkten anses vara exempel på, och andra icke-kroppsliga levande varelser av gudomlig eller övernaturligt slag. (källa)
8. Gelé (uttal: /ʃe'le:/) betecknar ett mer eller mindre genomskinligt, halvfast ämne med dallrande konsistens. Det förekommer dels som födoämne, dels i många tekniska tillämpningar. I det senare fallet är benämningen ofta gel. (källa)
9. Gemsen lever dels ensam, dels i mindre flockar och stundom i skaror om upp till 50 djur. Den klättrar med utmärkt snabbhet och säkerhet på de farligaste ställen och även som svårt sårad flyr den lätt bort. Gemsen är utomordentligt vaksam, dess lukt, syn och hörsel är högt utvecklade och det blir därför svårt för fiender att jaga den. Då en flock gemser vilar utställs skiltvakter som piper gällt och stampar i marken när faran kommer. Åtföljda av de övriga djuren beger de sig snabbt på flykt. Parningen sker under senhösten och i slutet av april eller i början av maj föder honan en unge (sällan två) vilken inom några timmar följer modern och mycket fort lär sig klättra. Fångad som ung blir gemsen mycket tam och är då inte svår att hålla men fortplantar sig högst sällan i fångenskap. (källa)
10. Generationsroman är ett begrepp inom litteraturen som brukar användas om böcker som dels porträtterar en speciell tidsanda, men som ändå även lyckas porträttera en tidlöshet. Begreppet är inte etablerat inom litteraturvetenskapen men används ofta ändå, i synnerhet i litteraturrecensioner och i baksidestexter. (källa)