Detaljplan Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder detaljplan, varianter, uttal och böjningar av detaljplan

Detaljplan synonym, annat ord för detaljplan, vad betyder detaljplan, förklaring, uttal och böjningar av detaljplan.

Vad betyder och hur uttalas detaljplan

Detaljplan uttalas de|talj|plan och är ett substantiv -en -er.

Ordformer av detaljplan

Singular

detaljplan
obestämd grundform
detaljplans
obestämd genitiv
detaljplanen
bestämd grundform
detaljplanens
bestämd genitiv

Plural

detaljplaner
obestämd grundform
detaljplaners
obestämd genitiv
detaljplanerna
bestämd grundform
detaljplanernas
bestämd genitiv

Detaljplan är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Detaljplan på Engelska

  • detail plan

Hur används ordet detaljplan

  1. En gemensamhetsanläggning får dessutom inte inrättas i strid med gällande detaljplan. Undantag kan dock i särskilda fall medges av en länsstyrelse eller kommun. (källa)
  2. En grundkarta är den karta som en detaljplan grundas på och måste i Sverige framställas vid fysisk planering grundad på Plan- och bygglagen. (källa)
  3. Planering – en process Detaljplan – ett dokument inom fysisk planering i Sverige. (källa)
  4. Om en åtgärd inte uppfyller alla villkor för bygglov, exempelvis har stora avvikelser mot gällande detaljplan, kan ett tidsbegränsat bygglov beviljas. Förutsättningen är bland annat att verksamheten är av tillfällig art och att marken kan återställas när bygglovet upphör. Tidsbegränsat bygglov beviljas för upp till 10 år, varefter det kan förlängas med upp till 5 år varje gång. Den sammanlagda tiden för ett tillfälligt bygglov får inte överstiga 15 år. (källa)
  5. Arbetet med samhällsplaneringen för ett visst projekt omfattar bland annat att ta ställning till finansiella investeringar, miljöfrågor, resursfrågor, trafikfrågor, sysselsättningsfrågor och folkmängdsprognoser. Samhällsplaneringen styrs av flera lagar och bestämmelser i bland annat plan och bygglagen som innebär skyldigheter att ta fram t.ex. översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Miljöbalken är en annan viktig lagstiftning som reglerar samhällsplaneringen för hur mark, vatten och fysisk miljö får används så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk långsiktigt god hushållning tryggas. (källa)
  6. En detaljplan, förkortat Dp, (tidigare stadsplan, byggnadsplan eller avstyckningsplan) är ett dokument inom fysisk planering och anger hur ett begränsat område i en kommun eller motsvarande skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. I Sverige gäller att äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner ses som detaljplaner. (källa)
  7. Vid byggande av allmän väg behöver en vägplan upprättas. I vägplanen framgår hur vägen ska utformas, vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas, och vilken mark som behöver tas i anspråk för vägprojektet. Väglagen är den enda lag som inte kräver ett särskilt markåtkomstförfarande efter att vägplanen antagits. Mark för vägprojekt upplåts med vägrätt. Vägrätten innebär att väghållaren övertar fastighetsägarens rätt att bestämma över marken på obestämd tid. Ett undantag är då en allmän väg byggs inom område för detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser. I sådana fall ska kommunen tillhandahålla den mark som behövs för vägen, och ingen vägrätt uppkommer. (källa)
  8. Bostadsområde kallas ett område speciellt avsett för boende, oftast i tätort eller annat större samhälle. Det kan vara bebyggt med hyreshus, radhus och villor, eller en blandning dessa. Bebyggelsen är reglerad i detaljplan. (källa)
  9. En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet enligt en detaljplan. Byggrätten är anpassad efter infrastrukturen. (källa)
  10. I Sverige är en demonstration ur juridisk synpunkt en allmän sammankomst. Lagstiftning avseende allmänna sammankomster finns i Ordningslagen (1993:1617). Där stadgas i 2 kap §4 att "Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser ...Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken, får emellertid anordnaren befrias från skyldigheten att söka tillstånd enligt detta stycke för tillställning av visst slag. Ett beslut om befrielse får förenas med villkor". Vidare stadgas i 5§ att "Den som avser att inom ett område som redovisas i detaljplan anordna en sådan allmän sammankomst utomhus eller offentlig tillställning som det inte krävs tillstånd för enligt 4 § skall anmäla detta." Ansökan och anmälan om så kallat demonstrationstillstånd görs enligt lagen hos polismyndigheten. Brott mot kravet på ansökan eller anmälan bestraffas med böter eller fängelse i högst 6 månader. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.