Deterministisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet deterministisk

1. som om det beskrev en rent deterministisk process. (Detta är helt enkelt en tillämpning av vad som inom sannolikhetsteorin brukar kallas de stora talens lag). (källa)
2. Man kan grovt gruppera historiesyn i olika kategorier: religiös/moralisk, idealistisk, materialistisk, deterministisk, kritisk, nationalistisk, eklektisk, emancipatorisk - allt utifrån vilken uppfattning man har om vad som driver fram förändringar. Ibland är det en enskild filosofs eller historikers tankar som ligger till grund för historiesynen, ibland har den utvecklats successivt med ett deltagande av många historiker och andra tänkare. (källa)
3. Den skall ha en viss förutsägelseförmåga, alltså även vara en deterministisk lag. (källa)
4. Slump är något som avgör vad som händer då händelseloppet inte är deterministiskt, alltså inte till alla delar beror på vad som hänt tidigare, och eventuella avvikelser inte kan förklaras med medvetna handlingar. (källa)
5. En människas identitet formas under hela livet eftersom den består av många olika egenskaper. Både sådana vi själva väljer och sådana vi inte kan påverka. Enligt en konstruktivistisk syn på identitet så skapas identitet kontinuerligt i samspel/samverkan med sin omgivning. En mycket extrem konstruktivistisk syn som ser allt som socialt konstruerat och inte ger utrymme för individuella val och uttryck, brukar kallas deterministisk. (källa)
6. Utvecklingsroman, en typ av roman som har sina rötter i 1800-talets bildningsroman, självbiografin och bekännelseromanen. Utvecklingsromanen uppkom med naturalismen och meningen är att den skall gestalta en positivistisk och deterministisk människosyn. Ofta är den skriven i första person och ibland har den stora likheter med självbiografin. Berättaren, jaget, delger läsaren en historia som handlar om en ungdomstid. Gränsdragningen mellan bildnings- och utvecklingsromanen dras ibland med hänvisning till naturalismen som betonar utveckling genom arv och miljö, medan bildningsromanen har idealistiska skäl till utveckling, dvs genom tillägnandet av lärdom, romaner, filosofi och religion. (källa)
7. När det gäller begrepp som är gemensamma för de olika vetenskaperna gränsar vetenskapsteorin till mer generella filosofiska områden, framför allt epistemologi och metafysik. Vetenskapsteorin ställer till exempel epistemologiska frågor om den vetenskapliga kunskapens natur, som huruvida vetenskap är en rationell verksamhet, som ger oss tillförlitlig kunskap om världen och i vilken grad vetenskapen är påverkad av olika ideologier eller kulturer. Man ställer även mer metafysiska frågor, som exempelvis vad naturlagar är och huruvida världen är deterministisk. (källa)
8. Världsbilden har tagit sig vitt skilda uttryck under århundradena och i olika kulturer. Naturvetenskapliga insikter om himlakropparnas rörelser är sena företeelser och studiet av dessa var länge sammankopplat med astrologin, som kopplar stjärnors och planeters rörelser, kallat makrokosmos, till människors själsliga egenskaper, kallat mikrokosmos. En deterministisk världsbild växte fram under 1800-talet, men har inom fysiksamfundet för många blivit obsolet till förmån för en öppnare variant med kvantosäkerhet och kaosteori. (källa)
9. Människans vilja är orsaksbestämd på samma sätt som naturen är orsaksbestämd, menar determinismen. I frågan om den fria viljans existens finns två deterministiska ståndpunkter. Hård determinism, liksom fatalism, menar att den fria viljan är en illusion, eftersom vi i varje given situation inte kunde ha handlat på ett annat sätt än vi gjorde. (källa)