Didaktik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet didaktik

1. En lärare är i allmän bemärkelse vilken person som helst, en avsändare, som undervisar, förkunnar eller handleder rörande något som är tänkt att bli till kunskap hos mottagaren. Den största kategorin människor som innehar den största och viktigaste rollen som lärare, internationellt sett, är föräldrar. De olika sätten, metoderna, att lära ut till en person eller flera personer kallas för metodik. Läran om skola och lärande kallas pedagogik och didaktik. När man bestämmer vilken lärometod som bör användas måste en lärare överväga flera faktorer hos mottagaren. Ordet har funnits i svenska språket innan 1520. (källa)
2. Ibland kallade akademiska seminarier, har i syfte att väcka och leda de studerandes självverksamhet och därigenom hos dem utbilda förmågan till självständigt vetenskapligt tänkande. I motsats till lektioner eller föredrag, så kännetecknas seminarier av en större interaktivitet mellan seminarieledare och seminarister, studenter, samt mellan deltagarna. Dessa sitter i små täta grupper (5-20 deltagare), med övningar, diskussioner och kortare presentationer av studenter (lärande genom att själv undervisa). Seminarieperioderna avslutas ofta i en uppsats eller att man individuellt genomför en skriftlig tentamen. Pedagogik och didaktik är de vetenskapsfält som studerar effektiviteten av undervisning och lärandet i seminarier. I verkligheten på många fakulteter är antalet ofta runt 40 deltagare, och ibland upp till 100 studenter. Många föredrag kallas felaktigt för seminarier. Ibland görs en distinktion mellan inledande seminarier för nybörjare i de grundläggande studierna och de med andra resurser, djupgående och mer avancerade seminarier för doktorander. Förberedande övningar eller moment inför ett seminarium kan kallas proseminarium och otvungna möten, samkväm, efteråt för postseminarium. (källa)
3. Begreppet värdegrund är vanligt vid diskussioner om skolan, undervisning, didaktik och värdepedagogik. Den svenska regeringen genomförde år 1999 ett värdegrundsprojekt och skrev då att "målen för värdegrunden i de olika styrdokumenten är tydligt och klart angivna, även om de är mycket komplexa och därmed svåra att omsätta i praktiken". Detta syftar på de delar av skollagen och läroplaner som handlar om fostran. Att tala om att "arbeta med värdegrunden" blir därmed en modern term för att "fostra eleverna". En svårighet är att det inte alltid är självklart vad som skall ingå i den gemensamma värdegrunden och vad som enskilda elever och deras föräldrar skall få avgöra på egen hand utan att styras av skolan. (källa)
4. Aristoteles behandlar dekorum gällande retorik och poetik i sin Poetiken, liksom Horatius gör i Ars Poetica. Dekorum innebär i detta sammanhang vad som är en lämplig stil i en given litterär kontext, till exempel att en komisk figur inte passar i en tragedi. Stilar delades senare under antiken in i tre nivåer: hög, medel och låg stil. Dessa nivåer ägde olika språkstilar, och borde inte blandas, fastslog estetiken. De tre nivåerna exemplifierades med tre verk av Vergilius: Aeneiden, Georgica och Bucolica, "Vergilius hjul", sedermera omdefinierat som epik (hög stil), didaktik (medel), och pastoral (låg). Stilistiskt sett var det ett brott att blanda från dessa stilar. Lyriken blev så småningom den litterära form som i högst grad avviker från de andra, med ord och meningsbyggnader som aldrig förekommer i annan litteratur. Under modernismen och senare har dock denna estetik utmanats och revolterats emot. (källa)
5. Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll, och sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet eller på museum. Ordet kommer av det grekiska ordet för undervisa, didaskein. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan. (källa)