Diskurs Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet diskurs

1. Lesson, lektion, från 1200-talet, att läsa högt ur Bibeln, eller något som ska läras av en student, via fornfranska leçon, från latinets lectionem (nominativ lectio), en läsning, från stammen legere, att läsa (se lecture (n.)). Den överförda innebörden ett tillfälle, situation, händelse, då något kan bli inlärt, är dokumenterat från 1580. Lecture, föreläsning, är från sent 1300-tal, aktiviteten att läsa, det som är läst, via medeltida latinets lectus av legere, att läsa, betyder från början att samla, plocka ut, välja, (se eng election), från leg-, att plocka ihop, samla, (grekiska legein, att säga, berätta, tala, deklarera ursprungligen att plocka ut, välja ut, räkna fram, lexis tal, dikt, logos, ord, tal, tankar, konto från latinets lignum, trä, ved, bokstavligen det som är samlat). Att läsa är att plocka ut ord i betydelsen aktivitet av att läsa högt (en lektion), från 1520-talet. Liksom en diskurs rörande ett givet ämne inför en publik med syftet att instruera som är från 1530-talet. Lecture från 1580-talet finns i betydelsen att adressera hårt och länge, sedan 1706. (källa)
2. Verk om samhällskritik kan tillhöra ämnen som social filosofi, politisk ekonomi, sociologi, social psykologi, psykoanalys, men även kulturella studier och andra discipliner eller avvisa akademiska former av diskurs. (källa)
3. Diktaturen anses, framför allt enligt en liberal diskurs, som demokratins motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen med polisstaten, det vill säga samhällsförhållanden med stark repression från myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ej nödvändigt för att diktatur ska anses föreligga, medan (vissa) inskränkningar av yttrandefrihet, demonstrationsfrihet och näringsfrihet förekommer även i demokratiska stater, varför gränsen anses flytande. (källa)
4. Diskurs (latin: discursus, "springande till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt". I egentlig mening är det snarare de skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne av formellare slag som åsyftas. Termen används ofta inom semantik och diskursanalys. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar, med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-tal, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Diskurs beskriver "en enhet av sekvenser, tecken, genom att de är uttalanden (enoncés)" enligt Foucault. Det är i denna form som ordet oftast används inom akademiska studier. Andra centralfigurer inom diskursanalysen är Leo Spitzer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. (källa)