Diskussionscirkel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet diskussionscirkel

1. I det alltmer isolerade Ryssland som Nikolaj styrde rådde en mix av intellektuell födelse bland vissa kretsar, totalt mörker och misär bland andra samt en enda stor förvirring när det gällde frågan vad Ryssland egentligen var. Två läger utvecklades där de båda på ytan skilde sig från varandra men egentligen delade de många åsikter. Det var slavofilerna och västvännerna, de förra tryckte på Rysslands gamla traditioner och på arvet från det Bysantinska riket som vilade på Ryssland som ortodoxins försvarare. Den gamla visionen om Moskva som det tredje Rom återupptogs delvis hos dem. Nikolaj förbjöd de långa skägg och gammalryska kläder som bland andra slavofilerna använde eftersom de enligt honom påminde om farliga teser och demokratiska principer från det forna Ryssland. Västvännerna å sin sida pekade på allt som var fel i Ryssland och buntade ihop de västliga länderna till en enda massa där de föreställde sig en mer eller mindre sorglös plats i sina fantasier. Egentligen delade de båda grupperna många åsikter, båda föraktade livegenskapen och var bekymrade över den klyfta som fanns mellan landets elit och folket. I frånvaro av något som helst inhemskt forum där man kunde debattera samhällsfrågor kom vissa diskussioner att föras i små diskussionscirklar och framför allt i form av hetsiga flygblad som spreds. (källa)
2. Belinskij var inte med bland dekabristerna, men han var medlem i en ny del av det ryska samhället som uppstått och ur vilka dekabrister, slavofiler och västvänner också kom ifrån, nämligen en uppgående intelligentia. Dvs en grupp av människor som studerat vid universitet och som har åsikter om samhället. Vanligen anställdes man hos staten, men då var man också beroende av denna. Många intelligenter träffades i små diskussionscirklar och Belinskij var urtypen för en sådan medlem, han kunde intensivt och länge diskutera en idé som gripit honom. De intelligenta utgjorde på sätt och vis en form av samhällskritiker, kom att skriva ironiska, målande och träffande skildringar av det ryska samhället. (källa)
3. Henriette Herz föddes i en judisk familj som dotter till läkaren Benjamin de Lemos (1711-1789), föreståndare för det judiska sjukhuset i Berlin, och Esther de Charleville (1742-1817), hennes fars förfäder hade flytt undan inkvisitionen i Portugal. Hon fick en hög utbildning och talade flera språk. Henriette Herz gifte sig vid 14 års ålder 1778 med läkaren Marcus Herz, som höll lektioner och debatter om vetenskapliga och filosofiska frågor i sitt hem. Hennes eget intresse låg kring litteratur, och hon samlade därför en liknande diskussionscirkel om litteratur omkring sig, som utvecklades till en salong. Hon var även författare men hennes författarskap anses obetydligt i jämförelse med hennes salongsverksamhet, där hon betraktas som en pionjär. (källa)
4. Eleonore arrangerade från 1768 till 1790 upp till fyra gånger i veckan en diskussionscirkel med fem kvinnliga medlemmar av dynastin samt kejsar Josef II, marskalk Lascy och greven av Rosenberg som stående gäster. Relationen till kejsaren var god men spänd, då Eleonore var konservativ katolik och motståndare till hans reformer. (källa)