Distikon Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet distikon

1. Pentameter (av grekiska penta, fem och metron, mått) är ett forngrekiskt versmått som i likhet med hexameter är uppbyggt av trokéer och daktyler. I sin antika form förekommer pentameter aldrig ensamt utan alltid i par med just en hexameter. Tillsammans bildar de det vanligt förekommande versmåttet distikon. En pentameter följer där alltid på en hexameter, med tredje och sjätte foten ersatta av katalexer. (källa)
2. De mest välkända versmåtten som använder spondéer är hexameter och elegiskt distikon. (källa)
3. Vers kan antingen vara stikisk, vilket innebär att raderna förenas till ett större block utan bestämd yttre arkitektur, eller också strofisk. I det sistnämnda fallet finns ett stort antal former att välja på: distikon, sapfisk strof och alkaisk strof, bland de antika orimmade, sonett, ottave rime, hildebrandstrof och en mängd andra bland de senare importerade, samt málaháttr bland de fornnordiska. Modifikationer och blandformer av alla dessa och många andra existerar, och det kan många gånger vara svårt att sätta metrisk etikett på svenska dikter även av äldre årgång. (källa)
4. Inom hexameter placeras en cesur efter tredje eller fjärde versfoten, medan ett elegiskt distikon har en cesur efter tredje versfoten, för att man inte ska skapa en spondé. I alexandrinen placeras en cesur efter tredje jamben vilket delar versen i två lika stora hälfter (och i det fallet kan cesuren kallas diæresis). (källa)
5. Distikon (av grek. di, dubbel, stichos, vers), är ett forngrekiskt versmått som består av två rader. Den första raden är en hexameter och den andra en pentameter. Under antiken, i såväl Grekland som Rom, användes versmåttet vid skrivandet av en elegi. Därför talar man emellanåt om själva versmåttet som ett elegiskt distikon. I plural heter det distika. (källa)