Djurliv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet djurliv

1. Getens spridning till isolerade områden där den inte funnits tidigare har ofta resulterat i ödesdigra konsekvenser för den biologiska mångfalden i området. Detta gäller i synnerhet havsöar med djurliv som utvecklats utan närvaro av getter. Ett känt exempel är introduktionen av getter till ön Sankta Helena i Atlanten. Sankta Helena var en strategiskt viktig handelsplats under den tidigare delen av de stora upptäcktsresornas tid, och under denna period koloniserades ön. Geten infördes till Sankta Helena 1513, och var snart halvt förvildade och frivandrande över hela ön. Detta medförde att geten blev en tillförlitlig köttresurs för invånarna på ön, samt för återkommande sjöfarare. Först 300 år senare gjordes de första botaniska undersökningarna på Sankta Helena. Vid denna tidpunkt hade floran på ön ändrats radikalt av närvaron av en för öns arter okänd herbivor. 46 arter som var endemiska för Sankta Helena noterades vid denna tidpunkt. Idag är 7 av dessa utdöda. Vi kommer aldrig att få reda på hur många växtarter som fanns på ön innan getens ankomst. Geten har haft liknande effekter på andra oceaniska där den introducerats i en miljö där den inte funnits tidigare. Getens effekt på växter som inte är anpassade till dess närvaro är så stark att den nämnts som en mycket god kandidat till andraplatsen efter människan som orsak till förlust av biologisk mångfald. (källa)
2. Kontinenterna position förändras ständigt, under perioder har dessa suttit samman i så kallade superkontinenter. Kontinenternas position i förhållande till varandra och polerna påverkar havsströmmar och isbildning vilket därmed har en långvarig påverkan på klimatet. Stora sammanhängande landmassor orsakar extrema skillnader i klimat och temperatur, ett nutida exempel är till exempel sibirien som är mycket kallt på vintern och förhållandevis varmt på sommaren. Ett ökat avstånd mellan kust och landmassans innersta delar minskar sannolikheten för nederbörd, vilket hämmar växt och djurliv och därmed artrikedomen. När kontinenterna ligger spridda på jordklotet så att det finns vatten mellan dem har vattenmassorna en klimatutjämnande effekt i form av temperatur och nederbörd. Vid de tillfällen där en eller flera kontinenter har funnits placerad vid en eller bägge poler har det fungerat som grogrund för bildning av glaciärer som en följd av att isbildningen inte i lika hög grad påverkas av varma havsströmmar som smälter eller för bort is block. (källa)
3. Både landlevande och havslevande djurliv var tämligen modernt, med det fanns färre havslevande däggdjur. Det var bara i Sydamerika och Australien som det inte fanns några däggdjur än, utan deras stora fauna bestod av olika pungdjur. (källa)
4. Före européernas ankomst fanns bara 13 däggdjursarter på ön (förutom människor, urinvånarna) och alla var fladdermöss. Under förhistorisk tid levde även några näbbmöss, sengångare, gnagare och andra fladdermöss på Puerto Rico. Av dem hittades bara fossil. Nybyggarna introducerade flera husdjur som hundar, katter, hästar, nötkreatur och tamsvin. Dessutom blev olika gnagare, till exempel svartråttan, människans följeslagare. Manguster, som egentligen infördes för att bekämpa dessa gnagare, blev ett problem för öns ursprungliga djurliv. I havet kring Puerto Rico lever 18 däggdjursarter, bland annat sjökor, delfiner och andra valar. (källa)
5. I små kvantiteter är salt livsnödvändigt för allt djurliv. I för stora mängder är det emellertid skadligt för djur och växter. Natrium- och klorid-joner, de två större komponenterna i salt, behövs av alla kända levande varelser i små kvantiteter, eftersom de tillsammans med vatten utgör kroppens elektrolytbalans. Salt är involverat i osmoregleringen (vätskebalansen) i kroppen. (källa)
6. Simoomstormar för med sig stora mängder damm upp i atmosfären som sedan faller ned i samband med nederbörd flera hundra mil bort, så kallad blodregn eller blodsnö. Sand från Saharaöknen har till exempel orsakat rödfärgat regn så långt norrut som i Norge. Nämnda storm sägs även vara en viktig faktor för Amazonas växt- och djurliv då den för med sig mineraler i atmosfären. (källa)
7. Sjösänkning innebär en mer eller mindre kraftig sänkning av en sjös vattenyta och/eller sänkning av grundvattenytan i en våtmark. Syftet har varit att frigöra sjönära vattensjuka marker (våtmark) för nyodling (myrodling) och på senare tid även en förbättrad skogstillväxt i sumpskogar. Sjösänkningar är en form av markavvattning som kan ge stora bieffekter på sjöarnas växt- och djurliv. (källa)