Djurplågeri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet djurplågeri

1. Undersökningar av vildhästar har skett och en del personer har från det utarbetat sätt att verka hoven utan användning av hästsko. Vanligaste metoderna utan hästsko är AANHCP (den svenska organisationen heter SANHCP). Utöver denna finns det flertalet läror och idéer om hur en hov ska verkas. Den mest kontroversiella är strassermetoden som innebär möjligen att hästar ibland verkas så att det blöder och att man utsätter en sulöm häst för vasst grus, i syfte att härda hoven. Strassermetoden medför enligt en rapport från Djurskyddsmyndigheten risk för att drabbade hästar utsätts för djurplågeri, varför Sveriges Veterinärförbund tar avstånd från att metoden används av veterinärer. Strassermetoden är enligt Sveriges Veterinärförbund en kontroversiell hovverkningsfilosofi, utan vetenskaplig grund. Flera instanser har rapporterat om negativa konsekvenser för enskilda hästar som verkats/behandlas av utövare av denna och andra barfotametoder. (källa)
2. En hästbok är en skönlitterär barn- eller ungdomsbok som handlar om ungdomar, vanligen flickor, som ägnar sig åt ridsport. Vanliga inslag i hästböcker är huvudpersonernas utveckling som ryttare, med skildringar av träning och tävling, huvudpersonernas praktiska och ekonomiska svårigheter med att hålla häst, anlita tränare eller delta i tävlingar, skildringar av djurplågeri (vilket böckerna genomgående tar moraliskt avstånd från) exempelvis i form av illa skötta hästar som huvudpersonerna räddar. Romantik mellan människor är sekundärt och de djupaste känslomässiga skildringarna utgörs i stället av huvudpersonernas reaktioner när hästar dör eller måste säljas. (källa)
3. Eftersom slöjstjärten är en framavlad fisk är den känsligare än sin stamfader och är därför inte lika lämplig som dammfisk. Det är också en myt att man kan ha slöjstjärtar i skålar, detta är snarare djurplågeri. Den behöver syrerikt vatten med stabila pH-värden för att må bra. Slöjstjärtar behöver ett akvarium på minst 120 liter, men man brukar inte rekommendera akvarium under 200 liter med tanke på hur stora de blir. (källa)
4. I Sverige kvarstod dödsstraffet för tidelag till 1864, men gärningen legaliserades 1944. Motiveringen var att en explicit kriminalisering snarast kunde uppmuntra till handlingen och att det därför var bättre att påföljd utdömdes inom ramen för lagstiftning mot djurplågeri. (källa)
5. Många länder klassificerar idag tuppfäktning som djurplågeri, och den är också explicit förbjuden i många länder. I andra delar av världen är den populär och tillåten, inklusive i delar av Latinamerika och i Sydostasien, där traditionen även har en ekonomisk betydelse. Tuppfäktning var tidigt en orsak till att höns domesticerades och spreds över världen. (källa)
6. Det är heller inte olagligt att tillfoga någon skada om det sker i krig och under krigets lagar. I allmänhet har också staten rätt att utöva våld, om det finns ett skyddsvärt intresse och hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Denna typ av våld är inte laglig om enskilda medborgare utövar det, vilket brukar kallas att staten har våldsmonopol. Våld i uppfostrande syfte kallas aga och är numera illegalt i många länder – inklusive Sverige. Att utöva våld mot ett djur kallas djurplågeri och är i vissa länder förbjudet, men brukar inte betraktas som våldsbrott. (källa)
7. Barrering var, den är numera förbjuden, en träningsmetod inom ridsporten där hästen tillfogades smärta i syfte att få den att hoppa högre eller försiktigare eller att få den att lyfta bättre på benen vid hopp över hinder. Benämningen barrering härleds ur ordet barr, en ribba av trä eller stål som lades på toppen av ett hinder som hästen skulle hoppa över. Metoden förekommer inom banhoppning, men är förbjuden och klassad som djurplågeri i internationella sammanhang och i de flesta nationer. (källa)
8. Dressyr räknas inte som djurplågeri, utan samspel. Detta regleras i Sverige genom djurskyddslagen. Vissa djurarter kan också vara olagliga att tämja och dressera, till exempel flertalet av den vilda svenska faunan, något som regleras av Jordbruksverket. Även importerade djurarter i denna kategori kan strida mot Jordbruksverkets bestämmelser. (källa)
9. Djurplågeri (djurplågare) involverar att en person tillfogar ett djur lidande eller missköter det. Djurplågeri definieras i respektive lands lagstiftning och varierar kraftigt. Vissa länder har inte alls någon lag som beivrar djurplågeri medan det i andra är ett brott som kan leda till böter eller längre fängelsestraff. (källa)