Dominera Synonymer Betyder Uttal

• härska
• styra

Hur används ordet dominera

1. Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr. och slutar cirka 30 f.Kr. Under denna period kom sociala och kulturella mönster som utvecklats ur grekiska traditioner att dominera stora delar av Medelhavsområdet och nuvarande Iran, Irak och Afghanistan. Religionen och kulturen präglades av en syntes av grekiskt och orientaliskt. Efter Alexanders död delades hans rike i flera, som ibland kallas de hellenistiska rikena. Kulturellt hade hellenismen stor betydelse även i det romerska riket. (källa)
2. Med herrklubb avses en exklusiv sammanslutning bestående av enbart män, vilken i regel disponerar egna umgänges- och måltidslokaler för sina medlemmar. Herrklubbarnas ursprung kan dateras till 1600-talets England. Ordet används också i överförd nedsättande bemärkelse om andra sammanhang där män anses dominera och hålla varandra om ryggen. (källa)
3. Urdu, det ursprungliga standardiserade registret av hindustani, är Pakistans nationalspråk, där det delar status som officiellt språk tillsammans med engelskan. Även om engelskan används mest i elitkretsar, och punjabi har en stor mängd modersmålstalare, är urdu lingua franca och förväntas dominera. Urdu är även en av Indiens officiella språk, och i de indiska staterna Andhra Pradesh, Bihar, Delhi, Jammu and Kashmir och Uttar Pradesh har Urdu officiell status. Medan skolsystemet i de flesta andra stater betonar hindi både talas och lärs urdu ut vid universitet i städer som Lucknow, Aligarh och Hyderabad, där det anses vara ett prestigespråk. (källa)
4. I ångfartygens barndom gjordes försök med flera olika framdrivningsmetoder, det första ångfartyget framdrevs med mekaniska paddlar. Skovelhjul blev dock det framdrivningssätt som kom att dominera, även om bland annat "skruvar" även förekom. Motorernas låga effekter gjorde att skovelhjul vanligen lämpade sig bäst. Den moderna propellern uppfanns av John Ericsson 1837 och 1843 genomfördes ett experiment där man lät ett propellerdrivet fartyg tävla med en hjulångare. Det propellerdrivna fartyget vann, vilket blev avgörande för att brittiska flottan började ersätta sina hjulångare med propellerfartyg. I själva verket var dock drivkraften för förändringen den ökade motorstyrkan hos ångmaskinerna, och på mindre enklare fartyg kom hjulångarna att dominera fram till 1860-talet. (källa)
5. Deras ökade bepansring och deras stridssätt i slutna falanger gav dem förmåga att stå emot anfall av kavalleri och lättare infanteri så att de kom att dominera slagfältet. Men det skedde på bekostnad av truppernas rörlighet. Deras utrustning var tung, framför allt skölden, som var tillverkad i trä och brons och krävde remmar som fästes vid vänstra axeln för att man skulle orka bära den. När falangen rörde sig hade den därför en tendens att vrida sig åt vänster på slagfältet. Den makedonska falangen använde en speciell teknik, utvecklad av Alexander den store, för att motstå angrepp av stridsvagnar. Genom att soldaterna steg åt sidan kunde de åstadkomma en slags lucka i linjen där vagnen kunde kilas fast. Därefter kunde besättningen övermannas och dräpas. (källa)
6. Infanteriet särskilde sig under antiken från andra vapenslag, som häststridsvagnar, kavalleri och belägringsvapen. Antikens Grekland och romerska riket hade infanteri med avancerad utrustning och taktik. Under medeltiden började infanteriet i Europa använda pikar för att bekämpa beridna fiender. Musköter med bajonetter utvecklades under tidigmodern tid till ett universellt vapen som var överlägset kavalleriet, och därmed blev infanteriet det dominerande truppslaget fram till första världskriget, då pansarfordon började dominera slagfältet. (källa)
7. Från Sveriges kristnande för ungefär 1 000 år fram till slutet av 1800-talet var jordbegravning den enda formen av gravsättning i landet. Jordbegravningarna fortsatte emellertid att dominera fram till 1900-talets senare del, i mitten av 1900-talet jordbegravdes fortfarande cirka 80 procent av de avlidna. I dag är det ungefär 30 procent av de avlidna i Sverige som jordbegravs. Dock ökar återigen andelen jordbegravningar något. I många andra länder dominerar jordbegravningarna, exempelvis i Norge och Finland, där runt 70 procent av de avlidna jordbegravs. (källa)
8. Från erans början finns de tidigaste djuren med hårvävnader bevarade. Det marina livet dominerades av trilobiter, brachiopoder, mollusker, graptoliter och tagghudingar. Från ordovicium finns de äldsta bevarade fiskfossilen. Denna grupp präglade särskilt devontidens hav. (källa)
9. Klassisk musik är musik som är klassisk i betydelsen av något "som har erkänt bestående konstnärligt och kulturellt värde" och att den anses speciellt värdefull och en del av ett kulturarv. En del tonsättare fick under 1800-talet ett slags hjältestatus och deras verk kom att bli standardverk vid de framväxande orkesterinstitutionerna, i operahusen och vid kammarmusicerande. Repertoaren försköts drastiskt från att vid 1700-talets slut ha bestått av musik av samtida, levande tonsättare, till att 100 år senare bestå av musik av i huvudsak "klassiska", ej längre levande tonsättare, förhållandet ändrades från 1:3 till 3:1. Genom en framväxande musikkritikerkår som baserade sin musiksyn på konstfilosofi och musikaliskt kunnande, kom musiken att inlemmas i romantikens diskussion om konst. Bland dessa fanns E.T.A. Hoffmann, Robert Schumann, A.B. Marx och Eduard Hanslick. Föreställningen om att musiken var autonom i förhållandet till texten växte fram och intresset för kompositionsteknik och musikens form, samt erkännandet av att den instrumentala konstmusiken hade ett egenvärde, var faktorer som var förutsättningar för att "klassiskt" kom att bli ett musikbegrepp. Man framhävde musikens "potential för en fördjupad intellektuell reflexion" och den självständiga instrumentalmusiken förknippades också med musik som en "speciell metafysisk andlig spis" som bara ett geni kunde framställa. Därmed etablerades den föreställning om kopplingen mellan klassisk musik och musikgeni som kom att dominera konstmusikens utveckling. (källa)
10. Kort som betalningsmedel lanserades i USA på 1950-talet. Det första kortet anses vara Diners Club, skapat av Frank McNamara 1956. I Sverige kom tidigt Köpkort och senare Eurocard att dominera marknaden under 1960-talet. Kontokortet liknar i sin modell checken, men har genom sin utbyggda infrastruktur och den garanterade betalningen till säljföretaget, kommit att slå ut checken helt i Norden. I andra länder, som exempelvis USA, är checken fortfarande ett vanligt betalningsmedel. Den första uttagsautomaten kom 1967. I samband med att de svenska sparbankerna under 1970-talet började erbjuda mer automatiserade tjänster, kom Minuten, som kunderna kunde komma åt med hjälp av ett plastkort (Minuten-kort). Affärsbankerna svarade med att starta ett eget samarbete, under namnet Bankomat. Varumärket Bankomat registrerades 1968. (källa)