Domkyrka Synonymer Betyder Uttal

• huvudkyrka
• katedral

Hur används ordet domkyrka

1. Den första kända adventsstjärnan i Sverige kom till Västerås domkyrka 1894. Den stora stjärnan, som alltid varit elektrisk, är täckt med glasprismor och hissas upp i valvet ovanför högaltaret. Stjärnan tänds i en särskild ceremoni inför första advent. (källa)
2. Tekniken togs senare upp i Europa under senare delen av 1100-talet, ett bevarat exempel finns i Tyska Halberstadts domkyrka (Engelteppich, Apostelteppich, Karlsteppich). Motiven har lånats från romanska sidenvävar från 900- och 1000-talet och tekniken har troligen kommit till Rhenländerna på 1000-talet. På 1200-talet verkar de vävda tapeterna förlora sin popularitet. (källa)
3. Stenhuggeri i stor skala har varit kännetecknande för orten ända sedan man här i slutet av 1000-talet började bryta sten till Lunds domkyrka. Orten har troligtvis varit verkstad för Mårten stenmästare vilken under första hälften av 1100-talet varit verksam vid Lunds domkyrkobygge. I Höörs kyrka finns fortfarande hans huggna dopfunt som han signerat men också låtit avbilda sig på. Den så kallade Stenskogen bär fortfarande vittnesbörd om denna medeltida industri. I senare tid har också en omfattande kvarnstenstillverkning skett i socknen. (källa)
4. I Sverige före reformationen var kantor en präst i en domkyrka som bland annat hade hand om körsången, läsningen och sången i koret (jämför med kantor i synagoga) samt skötsel av bokskåp. Sedermera blev kantor, eller rector cantus, liktydigt med den som såsom försångare ledde församlingssången, innan orgeln tog över den uppgiften, denna uppgift var först främst en lekmannasyssla. År 1881, då sysslan allt oftare hade kommit att vara förenad med klockar- eller organisttjänst, infördes kyrkosångarexamen (kantorsexamen från och med 1930) som krav för innehavare av sådan befattning. Kantor har också använts för att beteckna musiklärare, sångare och musiker i allmänhet. (källa)
5. En katedral (av grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (av latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar. (källa)
6. Katedralskola, domkyrkoskola, stiftskola, var en skolform som uppkom under medeltiden. De användes främst till att utbilda präster, men senare även lekmän. De var knutna till stiftens domkyrkor i biskopsstäderna. Katedralskolorna utvecklades till gymnasieskolan. (källa)
7. Variantioner av legeringen ligger mellan 78–85 % koppar och 15–22 % tenn. Ibland ingår 1–3 % bly istället för lika mycket tenn. Klockmetall används till kyrkklockor, koskällor, skeppsklockor och vällingklockor. Gjutformen tillverkas av sand och lim och förstörs efter varje gjutning då den brytes upp. Förr lade man ibland till silver eller guld i gjutmassan i tron om att men fick en finare klang i klockan, till exempel kastade Kung Fredrik I dukater i smältan vid gjutningen av den stora 8,8 ton tunga klockan Susanne i Magdeburgs domkyrka år 1702. (källa)
8. I katolska och anglikanska kyrkor syftar ordet kor mer på den del av kyrkan där det fanns sittplatser för präster och för kör i form av korstolar, själva altarrummet i en romersk-katolsk kyrka kallas sanktuarium. Korskrank och andra varianter av fysiskt avskiljande kyrkans heligaste del från lekmännens del av kyrkan hör också mer hemma inom äldre katolicism, och finns ibland kvar i protestantiska kyrkor. I kyrkor byggda under 1900-talets senare hälft finns inte den markeringen eller uppdelningen kvar. Koret i äldre kyrkor kan ha kortorn. Den enda svenska kyrka där medeltida korstolar finns kvar, om än inte på den ursprungliga platsen, är Lunds domkyrka. (källa)
9. Genom dopet blir den kristne förbunden med Kristi kors och Kyrkan, och därför brukar korstecknets innebörd anknytas till detta sakrament. Korstecknet betecknas av Svenska kyrkan som en segersymbol och som "en bön i handling", I till exempel Linköpings domkyrka finns vigvatten för besökare att använda vid korstecknet, där definieras korsandet som att använda kroppen i bönen. (källa)