Synonymer till draga
Vad betyder och hur uttalas draga
Draga uttalas draga variantform till dra.
Ordformer och varianter av draga
Hur används ordet draga
Det var en gång en konung, som med skiftande seger och nederlag, men alltid med ära styrde sitt diktarrike. Han hade slott, borgar och katedraler, mörka, gavlade gator och vårgröna hagar han hade en prinsessa, lika trolsk som elak, visa filosofer, fräcka narrar och larmande pöbel, med ett ord allt, som till en väl ordnad poetstat kunde höra, då han plötsligt en festkväll lämnade alltsammans i sticket för att som resande scholar draga ut och leta den vises sten. Förgäves skickades gråskäggiga sändebud till den skumma studiekammare, där han glömde bort åren bland Paracelsus' deglar och retorter. "Sire", sade de, "vänd hem igen. Ert rike väntar er. Äreporten är redan rest. Fontänerna rinna med vin. Narren har fått en ny våd scharlakan i sin kolt, och prinsessan står med solrosen i handen vid tornfönstret och väntar." Men alkemisten hörde dem ej. Brygderna och dekokterna upptogo hans tankar. Där hemma i diktarriket växte gräset över gångarna. Ljusen slocknade. Prinsessan blev så rynkig, att all hennes elakhet på långt avstånd kunde läsas ur ansiktet. Landet föll i lägervall. Och den vises sten? Vem har hittat den.
Diel-Lucas delade på 1800-talet in äpplen i vissa grupper. Kalviller är en av dessa grupper. Kalvill är en typ av äpple som främst kännetecknas av låg syrahalt och låg tanninhalt, många kalviller har en form som är knölig och åsig (kantäpple). En kalvill har ofta en bredd av 60/80mm. Kalviller är kända på grund av sin fina arom, som ofta påminner om hallon/jordgubbar. På vissa kalviller som har en stark röd färg är fruktköttet till färgen rött (som hos Röd Höstkalvill), och ger en röd äpplemust. Kalviller finns beskrivna redan på 1500-talet. Gränsen mellan kalviller och andra äpplesorter är svår att draga. Den tyske pomologen Th. Engelbrecht räknade in Sävstaholm i kalvillernas grupp vilket andra pomologer vanligtvis inte gör.
Sakprosastilens huvudprincip fastslogs av den framsynte språkvetaren Gustaf Cederschiöld: "prosans form skall icke överraska". "Normalprosan", fastslog Cederschiöld, "är till för nyttans skull ... den är ej till för att bereda estetisk njutning, för normalprosans läsare är innehållet allt, formens största förtjänst är att på bästa möjliga sätt lätta uppfattningen af innehållet, åt formen vill läsaren ej egna en enda tanke, den får alltså icke genom några ovanligheter ådraga sig uppmärksamheten".
Vårsång, text: Frithiof Grafström, musik: Jacob Axel Josephson, se Vårliga vindar draga.
Draga (kulle), Federationen Bosnien och Hercegovina, 45.10528°N 15.93889°Ö / 45.10528, 15.93889 (Draga (kulle)).
