Drivfjäder Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder drivfjäder, varianter, uttal och böjningar av drivfjäder

Drivfjäder synonym, annat ord för drivfjäder, vad betyder drivfjäder, förklaring, uttal och böjningar av drivfjäder.

Vad betyder och hur uttalas drivfjäder

Drivfjäder uttalas driv|fjäder och är ett substantiv.

Ordformer av drivfjäder

Singular

drivfjäder
obestämd grundform
drivfjäders
obestämd genitiv
drivfjädern
bestämd grundform
drivfjäderns
bestämd genitiv

Plural

drivfjädrar
obestämd grundform
drivfjädrars
obestämd genitiv
drivfjädrarna
bestämd grundform
drivfjädrarnas
bestämd genitiv

Drivfjäder är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet drivfjäder

  1. Bulatov föddes år 1760 på ett av familjens gods i guvernementet Rjazan, ungefär 200 km sydost om Moskva. Familjen var förmögen men Bulatov kunde sällan njuta av lugnet på sina lantgods eller överdådet i sina palatsliknande hem i Sankt Petersburg. Han var djupt fäst vid sin familj, som han sällan såg, men kärleken till kejsaren var hans främsta drivfjäder. Han fick en utmärkt militär skolning genom att tjäna under de mest lysande ryska härförarna, så som Pjotr Rumjantsev, Aleksandr Suvorov, Grigorij Potemkin, Michail Kutuzov, Pjotr Bagration, m. fl. Han var en erkänt skicklig taktiker, kartograf och militäringenjör. (källa)
  2. Under 1500- och 1600-talen var solden och hoppet om att kunna plundra de drivfjädrar, som hägrade för krigarna. På Karl V:s (1519–1556) tid utgjorde solden för en landsknekt 4 gulden och för en ryttare 12 gulden i månaden, men ökades sedermera, så att den under Trettioåriga kriget uppgick ända till 6–9 gulden för en fotsoldat. Sold utbetaltes vid vissa terminer, av Gustav II Adolf 1, 11 och 21 i varje månad, men oregelbundenheter förekom ofta, och de flesta av de icke sällan förekommande soldatupproren förorsakades av utebliven sold. Även befälet erhöll sold, vanligen uppgående för olika grader till vissa gånger soldatens. Vanligen skulle de, som erhöll sold, själva svara för sitt underhåll. Benämningen sold har sedermera utbytts mot avlöning. (källa)
  3. Uppfinnandet av de fjäderdrivna uren medförde att klockorna kunde göras betydligt mindre. De fjäderdrivna urens tillkomsttid är okänd, men ett att de äldsta torde vara en avbildning på ett porträtt av en burgundisk hovman på 1430-talet. Ludvig XI:s hovurmakare fick 1480 beställning på ett ur att bära med sig. De tidiga fjäderdrivna uren hade liksom loduren spindelgång. Ett av problemen med fjäderdrift är att den uppdragna fjäderns kraft minskar efter hand som den slackas. För att kompensera detta överfördes kraften från den i ett fjäderhus placerade drivfjädern till en spiralformig snäcka. När fjädern är som starkast verkar den på snäckans minsta omkrets varefter omkretsen ökar vartefter fjädern slackas. Äldsta kända bevarade uret med fjäderhus och snäcka är ett bordsur från 1509. Ett bevarat dräktur tillverkat efter samma princip av Jacob Zech i Prag härstammar från 1525. Principen var dock känd tidigare, och kan spåras på en teckning av Leonardo da Vinci gjord mellan 1488 och 1497. En äldre skiss från 1477 av ett fjäderdrivet urverk med snäcka har senare upptäckts. I dräktur från Tyskland användes under 1500-talet ibland en bågformig bromsfjäder, så kallad stackfreed, i stället för snäcka. Snäckan kom dock snart att helt ersätta bromsfjädern. (källa)
  4. Oscar II:s största händelse och nederlag som Sveriges konung torde vara unionsupplösningen 1905. Under delar av unionstiden var det kris på kris i det norska Stortinget och i relationerna mellan svenskt och norskt styre. Den första krisen kom 1821 då Stortinget avskaffade adelskapet i Norge – mot Karl XIV Johans veto. Efter det förekom det mer eller mindre fejder hela tiden. Under 1870-talet började den politiska uppmarschen i Norge. Det brukar heta att fram till omkring 1880 hade det funnits chanser till kompromisser och dellösningar i känsligare frågor, men Oscar II valde att gå sin egen väg och det skapade stor irritation länderna emellan. Drivfjädern i den norska offensiven skulle vara kravet om egen utlandsrepresentation. Norrmännen ansåg att det svenska utrikesstyret inte brydde sig om norska intressen och att de själva kunde föra sin talan bättre änågon annan. Oscar sökte utländskt stöd för sin politik i Norge och kejsar Vilhelm II av Tyskland hade egna intressen i att Norden förblev enat och lugnt. Men Vilhelm II ansåg den svenske kungen obeslutsam och vek, och när kraschen slutligen kom hade han inte bidragit med annat än prat och skyllde allt på "de obeslutsamma punschdrickande svenskarna". (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.