Dräng Synonymer Betyder Uttal

• hjälpreda på bondgård
• jordbruksarbetare

Hur används ordet dräng

1. Husman har använts med varierande innebörd i de nordiska länderna. Särskilt kan man urskilja två helt olika betydelser, nämligen dels en man som, till skillnad från en dräng, har ett eget hus och hushåll, dels en man som en mäktigare person har upptagit i sitt hushåll och låter bo i sitt hus. I bägge dessa betydelser saknar husmannen åborätt för sin försörjning och var därmed hänvisad exempelvis till hantverk. (källa)
2. Tomten kan också kallas tomtevätte, och i Skåne, Danmark och Norge kallas han företrädesvis nisse eller goanisse (jfr uttrycket Nisse god dräng), ursprungligen ett noanamn. På svenska finns även puke som är en smådjävul, pyske är en liten människa, hempjäske och pixy är en tomtegubbe. På finska finns tonttu som är inlånat från svenskan. Liknande husandar hos andra folk är de romerska penates och lares, den ryska domovoj (även hos andra slaver), hob i England, brownie i Skottland och Heinzelmännchen i Tyskland. (källa)
3. I det förkristna nordiska samhället hade hästen stor betydelse och hästkött åts bland annat vid religiösa högtider. Att äta hästkött betraktades senare under medeltiden som en hednisk sedvänja och var därför tabu. Även själva hästslakten betraktades som oren. När hästar skulle avlivas anlitades bödelns dräng, rackaren, och köttet slängdes bort eller gavs åt hundarna. (källa)
4. Knekt, av tyskans Knecht: "dräng", "hantlangare", är en gammal beteckning för fotsoldat. Detta ord förekom redan under medeltiden som benämning på tjänare och gavs även till de värvade trupper som mot betalning tjänade som soldater. Ett särskilt slags knektar var de mycket beryktade tyska landsknektarna (ty: landsknechte), jämför bergsknekt. (källa)
5. Den första allmänna legostadgan kom år 1664, och ersattes med nya stadgor flera gånger. Stadgan från 1664 delade in allmogen på landet i husbönder och tjänstetagande och stadgade att de förra skulle erbjuda de senare laga försvar, dvs årstjänst. Vid denna tid hade pigor och drängar inte låg social status, tjänsten betraktades som ett sätt för unga människor att träffa partners att gifta sig med medan de lärde sig de sysslor de skulle behöva kunna till att sätta upp ett eget hushåll. Genom taxesystemet 1723, där pigor och drängar förbjöds att ta emot eller begära högre än ett visst belopp som lön, vilket ledde till att statusen sjönk och det så småningom endast blev de som var ekonomiskt tvungna som tog tjänst som piga eller dräng. (källa)
6. Rackaren var i södra Sverige bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ned de döda som hängts och steglats och grävde ned dem i galgbacken samt begravde självmördare i skogen. Om brottet ansågs skamligare kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde). (källa)
7. Stomi är en medicinsk term för ett kirurgiskt ingrepp där man placerar en öppning på magens framsida (buken) med syfte att tömma kroppens avfall, såsom urin eller avföring. Ordet stomi kommer från grekiskans στόμα och betyder öppning/mun. Den första lyckade stomioperationen utfördes 1793. 1750 berättas i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar om en dräng i Värmland som genom en olycka där han i ett fall från en häst genomborrats av en gärdsgårdsstör fått en öppning in i tarmen. Efter läkningen bär han en egenhändigt gjord läderpåse på magen där "excrementerna utgå genom sidan af veka lifvet". (källa)
8. Dräng eller bonddräng kallar vi idag tjänstedrängarna från 1700- och 1800-talet, det vill säga gossar, ynglingar och män, gifta eller ogifta, som till skillnad från daglönare och säsongsarbetare var varaktigt anställda i jordbruket. Deras bostäder kallades drängstuga eller drängkammare. (källa)