Dvala Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dvala

1. Anknytning till sömn och dvala finns även i det engelska namnet dvalberry, som dock inte avser Rhamnus chatartica, utan kan vara endera av flera växter med narkotiska egenskaper, särskilt belladonna, Atropa belldonna. (källa)
2. Sjusovaren är nattaktiv och lever främst i lövskog, men också i blandskog och trädgårdar. Den är högljudd, med olika brummande, morrande och visslade läten. Under parningstiden har den ett genomträngande, upprepat pipande. Sjusovaren kan bli upp till 4–5 år gammal. Den ligger i dvala från september eller november till maj eller juni. (källa)
3. Ljus eller mörker kan vara en miljömässigt utlösande faktor vid frögroning och är en typ av fysiologisk dvala. De flesta fröer påverkas inte, men många frön, inklusive arter som växer i skog, börjar inte gro förrän det finns tillräckligt med ljus för plantans tillväxt. (källa)
4. Dvala, (björnide) även kallat vinterdvala, kölddvala, hibernation eller att gå i ide är ett tillstånd av inaktivitet då ett endotermt djur sänker sin ämnesomsättning, i avsikt att spara energi och/eller överleva extrema men tillfälliga förändringar i levnadsbetingelserna. Dvala refererar här till tillfällig heterotermi som karaktäriseras av låg kroppstemperatur, långsam andning och hjärtrytm. Begreppet har tidigare främst använts för "djup dvala", som hos gnagare men termen har omdefinierats och omfattar idag även djur, som exempelvis björnar, som aktivt sänker sin ämnesomsättning, istället för att bara gälla arter som avsevärt sänker sin kroppstemperatur. Andra begrepp som används kring tidsbestämd dvala med sänkt metabolism och kroppstemperatur, men som definierats, och fortfarande av vissa auktoriteter definieras som något annat än dvala är bland annat torpor och vinterstelhet. Idag argumenterar många experter för att dagliga torpor och hibernation utgör en kontinuitet som grundar sig i liknande mekanismer. (källa)
5. Höstvete är vete som sås om hösten (som höstsäd) på det norra halvklotet. Fröna hinner börja gro och ligger sedan i dvala under frostperioden. I Sverige är höstvete numera betydligt vanligare än vårvete (vete som vårsäd). (källa)
6. Karpens föda består av frön och alger men även insekter, snäckor, musslor och kräftdjur. Karpen slutar äta och lägger sig i dvala på botten om vattentemperaturen understiger 8⁰C och klarar av att leva i syrefattigt vatten. Den är skygg och intar ofta sin föda om natten. (källa)
7. På senhösten under september-oktober borrar den ned sig i jorden till frostfritt djup, och ligger där i dvala under vintern. Hanarna lämnar vinterdvalan något tidigare än honorna, vanligen mellan början av april till juni, beroende på geografisk belägenhet. Honorna kommer fram knappt en månad senare, och strax efter hanarna ömsat skinn sker parningen. Honan föder levande ungar som är omgivna av ägghinnorna, som de strax därefter spränger sönder. Ungarna föds i augusti till oktober, beroende på väderlek. Vid födelsen är de 7 till 11 cm långa. (källa)
8. Letargi är ett medicinskt symtom som yttrar sig i form av onormal psykisk trötthet och nedsättning av den mentala förmågan, vilket ger den drabbade en känsla av dvala, dock utan att personen är medvetslös. Tillståndet har ofta psykiska orsaker, såsom depression eller drogpåverkan, och kan ses som en variant av fatigue. (källa)
9. Mangroverna har utvecklat en speciell teknik för att hjälpa sin avkomma till bättre överlevnad. Många mangrovearter, exempelvis de flesta arterna i familjen Rhizophoraceae har vivipar reproduktion, vilket innebär att trädets frön börjar gro medan de fortfarande är fästa vid trädet (till skillnad från normala frön, som måste hamna i jord för att gro). Groddplantan växer inuti frukten, eller ut ur den, och kan producera sin egen näring via fotosyntes. När groddplantan är mogen landar den i vattnet och kan sedan färdas långa sträckor. Den kan överleva i dvala i veckor och månader, till och med över ett år, tills den anländer till en lämplig miljö att slå rot i. (källa)