Dämma Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dämma

1. I begreppet vattenrätt brukar räknas in fastighetsägares rätt till vatten som ingår i eller är en del av en fastighet. I allmänhet gör man ingen skillnad på grundvatten och det vatten som finns i jöklar, åar, floder och sjöar. Vattenrätt kan också vara fristående som till exempel fiskerätt eller rätt att ta vatten eller använda vattendrag eller sjö som mottagare av avloppsvatten. I vattenrätt inkluderas också rätten att nyttja vatten för simning, rätt att färdas med båt eller flotte, rätt till farled, rätt att anlägga brygga eller lägga ut boj. I vattenrätt ingår också att dämma eller avleda vatten och sänka vattenytans nivå eller använda vatten för bevattning av åkrar eller andra odlingar. (källa)
2. Vatten är en viktig förutsättning för viltets trivsel. Om det är brist på naturliga vattendrag i markerna kan man anlägga viltvatten av olika storlekar. Den enklaste åtgärden är att gräva eller spränga ett mindre vattenhål för att ge viltet tillgång till dricksvatten. För att skapa en lämplig biotop för änder och andra sjöfåglar kan man anlägga ett större viltvatten genom att gräva upp en damm och dämma en bäck. Sådana större viltvatten kräver tillstånd från länsstyrelsen. Viltdammar bör ha konstgjorda öar för att skydda andfåglarnas häckning. (källa)
3. En damm eller dammbyggnad är en av människan anlagd fördämning, vanligen över ett vattendrag för att dämma in vatten. Dammar skapar ofta en konstgjord sjö uppströms, alternativt reglerar de nivåerna i en redan befintlig sjö. Dammens syfte kan vara att höja vattenytan, avleda vatten, lagra vatten för exempelvis bevattning, vattenförsörjning eller elproduktion via vattenkraft. I samband med vattenkraftproduktion ger regleringen som dammen skapar en möjlighet att utjämna skillnader mellan tillrinning och efterfrågan, samt samlar fallhöjden så att den kan nyttjas effektivt i ett kraftverk. (källa)
4. Dikesprofilen är ofta trapetsformad, för att inte dikeskanterna ska rasa ner på dikesbotten och hindra utflödet. Släntlutningen varierar beroende på markens stabilitet, men 1:3 är nog den vanligaste släntlutningen för öppna diken. Är marken mer instabil, fordras en flackare släntlutning på kanske 1:4 eller 1:5, för att inte dikeskanterna ska rasa ner i diket och dämma upp flödet. (källa)