Dödssätt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dödssätt

1. Martyrologium, av grekiska μάρτυς, mártys, "vittne", och λόγος, lógos, "ord", latin Calendarium sanctorum, är en utförlig kalender med korta notiser om innevarande datums viktigare martyrer och helgon. Där finns uppgifter om vördnaden av dem och hur de dog men ibland även hur de levde och deras dödssätt. Ett av de mer kända är Martyrologium Romanum och det mest kända svenska verket är Lunds domkyrkas martyrologium. (källa)
2. Kerer är i grekisk mytologi dödens eller egentligen de våldsamma dödssättens gudinnor. Hos Hesiodos nämns på ett ställe blott en ker, nattens dotter och syster till döden, Thanatos och ofärden, Moros, men på andra ställen omtalas flera sådana. Hos Homeros och andra skalder uppträder kererna vanligen i flertal. Kererna befinner sig främst i stridernas vilda tumult, där de, i blodig klädnad stormar fram vid sidan av Eris och Kydoimos, splitets och stridsvimlets gudamakter, för att rycka till sig de fallna och med varandra kämpa om liken. Ofta likställs de med moirerna, ödets, eller med erinyerna, blodshämndens gudinnor. (källa)
3. Amnéus blev medicine doktor 1865, lasarettsläkare i Borås 1868, praktiserande som läkare bland skandinaviska sjömän i London 1874-75, andre stadsläkare i Göteborg sedan 1876. Amnéus författade ett flertal på sin tid starkt kritiserade rättsmedicinska skrifter, vilka behandlade historiskt ryktbara personers dödssätt, till exempel Om kronprinsen Karl Augusts dödssätt (1865), Om Gustaf II Adolfs död (1879), Blef Erik XIV på Johan III:s befallning mördad med gift? (i Eira 1880). (källa)
4. Gustaf Hultkvist var son till folkskolläraren Karl Anders Hultkvist. Han avlade mogenhetsexamen i Jönköping 1898 och blev 1904 medicine kandidat i Uppsala, 1910 medicine licentiat i Stockholm och medicine doktor där 1918. Efter förordnanden som amanuens i patologi och rättsmedicin vid Karolinska institutet 1906–1911 som amanuens och underläkare vid flera sjukhus i Stockholm 1910–1913, som amanuens i Medicinalstyrelsen 1911–1912 och som medicinalrådsassistent där 1913–1914 var han bostadsinspektör i Stockholm 1914–1916 och andre stadsläkare där 1916–1944. 1912–1916 var Hultkvist vid ett flertal tillfällen tillförordnad professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet och under två månader 1918 tillförordnad professor i hygien i Uppsala. Han har utgett ett trettiotal arbeten inom rättsmedicin och hygien, bland annat om koloxidförgiftningar och om Karl XII:s dödssätt, samt skrivit uppmärksammade inlägg i den så kalla den så kallade Hetlesaken, då två personer oskyldigt dömdes för mord. (källa)