Dök Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet dök

1. Med undantag för häckningsperioden levde den på och i havet. På klipporna satt den i upprätt ställning och dök, då fara hotade, huvudstupa ned i havet. De relativt små men starka vingarna var anpassade för dykning. Fågeln simmade och dök med ypperlig färdighet, fortare än en båt kan ros. Fötterna fungerade främst som roder. Den kunde vara under vattnet i upp till 15 minuter och dyka 150 meter ner. På land rörde de sig så långsamt att man lätt kunde gå ifatt dem. (källa)
2. De första dokumentationerna om giggen dök upp under slutet av 1700-talet men den var inte vanlig förrän på 1800-talet. Giggen var den absolut vanligaste familjevagnen, även om den enbart hade plats för kusken och eventuellt två-tre mindre passagerare. Den drogs av en enda häst och användes till flera olika ändamål. Det var vanligt att se läkare, affärsmän eller handelsresande åka i dessa små vagnar. (källa)
3. Golfbyxan var en vidareutveckling av 1700-talets knäbyxa, och dök först upp i USA bland basebollspelare på 1840-talet, som en del av laget "New York Knickerbockers" uniform. Via brittiska golfspelare spred den sig sedan över Europa på 1910-talet och blev snabbt mycket populär även bland cyklister, på grund av att den saknar fladdrande byxben som kan fastna i ekrarna. I Norden blev den även en mycket populär byxa bland längdskidåkare. (källa)
4. Grobian är ett uttryck för en person som är grov, ohyfsad och tölpaktig. Ordet har sitt ursprung i tyskans grob som betyder "grov". Formen grobian är en skämtsam bildning som första gången dök upp i Sebastian Brants diktverk "Das Narrenschiff" (dårskeppet) från 1494. Diktverket som beskriver mänskliga svagheter innehåller ett kapitel om det påhittade helgonet Sant Grobian. Diktverket översattes till många språk, bland annat latin, där Sant Grobian blev Sanctus Grobianus och en annan tysk författare skrev 1549 en bok med titeln Grobianus. (källa)
5. Under Tudor-eran (1485–1603) i Storbritannien började det bli vanligt att anlägga lågvuxna grönområden för rekreation och spel. De bestod dock sällan av det gröna gräs vi använder i våra gräsmattor idag, utan ängsblommor såsom kamomill och timjan var betydligt vanligare. Under den jaboska perioden, det vill säga under det tidiga 1600-talet, blev trädgårdsskötsel mycket fashionabelt bland den europeiska adeln och den täta, lågt klippta gröna gräsmattan dök upp i England. En välskött gräsmatta kom att symbolisera status och god smak, och bruket spreds till många andra europeiska länder. Under det tidiga 1700-talet var den öppna engelska parken oerhört populär runt om i Europa. (källa)
6. Klammer- och hakparenteserna hör till tecknen som ersätts med andra tecken i olika nationella varianter. Datoranvändare som aldrig kommit i kontakt med klammerparenteser i normal användning råkade då och då ut för att dessa "måsvingar" dök upp istället för de skandinaviska tecknen "ä" och "å" (med svenska inställningar). Kodningen ISO/IEC 646 kom i en del kretsar att kallas "måsvinge-ASCII" eller måsvinge-skander, i motsats till exempel den nyare 8-bitskodningen ISO Latin-1, som tillsammans med övriga ISO 8859- och motsvarande Windows-kodningar slog igenom på 1990-talet. Nationella 7-bitskodningar har på 2000-talet i stort sett slutat användas. (källa)
7. Under 1800-talet skapades en skjortmodell som kallades palaka när plantagearbetare från bland annat Japan, Kina, Portugal och Filippinerna skapade en sval kortärmad utanpåskjorta utifrån nationella varianter och med inspiration från sjömanskläder. På 1930-talet dök det upp färgade skjortor gjorda av exempelvis kimonotyg. (källa)
8. Den hemul som förekommer under namnet Hemulen i flera böcker var ursprungligen en frimärkssamlare när han först dök upp i Kometen kommer, i vilken han menar att hans samlande inte är någon hobby utan ett yrke. I Trollkarlens hatt blir han frustrerad över att hans frimärkssamling är komplett och byter till ett nytt intresse för botanik. Hemulen tycker att det mesta är jobbigt och besvärligt och han förstår sig inte riktigt på humor. (källa)
9. Under 1500-talet blev herredag den vanligaste benämningen just för sådana stora riksmöten av alla stånd, även om ordet "riksdag" då och dök upp i sammanhanget. De valda ombuden kallades ännu under 1600-talet (särskilt för bönderna) herredagsmän eller herredagskarlar, och deras arvode för herredagspenningar. (källa)
10. Troligen hade herulerna vissa band till södra Skandinavien: Enligt Jordanes hade de fördrivits från sina hem av danerna innan de deltog i folkvandringarna på kontinenten. Sålunda lät teorin, som emellertid beror på ett missförstånd av en dansk historiker av Jordanes' text i år 1773. Texten berörde enligt språkforskare en samtidshändelse på 500-talet. Det finns inga historiska källor eller arkeologiskt vittnesbörd alls som pekar på ett heruliskt ursprung i norr. Redan Lauritz Weibull reste tvivel om tolkningen 1925 och i dag tolkas det som en aktuell händelse. Både Jordanes och Prokopius skrev i Konstantinopel 551-553, där en deputation från den skandinaviska halvön anlände 548. Båda skrev om ett möte mellan daner och heruler. Runt 250 e.Kr. dök enligt Jordanes en grupp upp runt den nordöstliga bukten Azovska sjön - förmodligen bestående av goter, bosporaner och sarmater. Han kopplade även herulernas etymologi till området, så han kunde inte ha menat att de kom från Norden. Vid Svarta havet härjade de till en början även till havs tillsammans med goter, till dess att stammarna började bli oense. Herulerna besegrades av den östgotiske kungen Ermanarik och inordnades i hans stora rike i nuvarande Sydryssland. (källa)