Efterbehandla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet efterbehandla

1. I takt med den snabba teknikutvecklingen med digitala konsumentkameror har det också under de senaste åren vuxit fram en marknad för att efterbehandla digitala foton digitalt med datorprogram såsom Adobe Photoshop, Corel Photo-Paint, Paint shop pro, digiKam, Raw Therapee och GIMP. Förutom färg- och kontrastjusteringar, kan halvautomatisk digital bildbehandling användas för att få bort oönskade element som röda ögon samt för att retuschera texturerade områden. (källa)
2. Råstålet tappas därefter i en skänk, dvs. en behållare infodrad med eldfast tegel. Stålet kan nu efterbehandlas genom vakuumbehandling och legeringstillsatser tillsättas i stålverket. Från skänken kan stålet gjutas ut på två olika sätt. Den äldre metoden kallas götgjutning och då tappas stålet ur botten på skänken ner i gjutformar av gjutjärn, s.k. kokiller. Det gjutna ämnet kallas då för göt. Den nyare metoden kallas stränggjutning och innebär att stålet gjuts ut till färdiga ämnen i form av slabs, blooms eller billets i en kontinuerlig sträng som kapas upp i olika längder. (källa)
3. Den fina kalkputsen med vit marmor, kallad marmorino, kan också användas som ytmaterial färgsatt med pigment. Då den ofta efterbehandlas med tvål eller vax och kan ges en hög glans, kallas den ibland även för stucco lustro. Stucco lustro avser annars en liknande kalkputs där man blandat i tvål direkt i materialet. (källa)
4. Grovt sagt skiljar man mellan mjuk, kortfibrig ull, som ger mjukt garn, lämplig för stickning av mjuka kläder men inte alls bra som varp i en vävstol, och å andra sidan långfibrig grov ull som ger slitstarka, hållfasta trådar på bekostnad av mjukheten. Det är textilteknikerns konst att välja en råvara som ger slutprodukten de egenskaper som önskas. Då måste hen ta hänsyn till hur tråden spinns, hur tyget vävs, och hur den efterbehandlas för att bli kläde, vadmal, möbeltyg, bordsdukar, plädar, ryamattor, gobelänger eller något annat. (källa)
5. Torv räknas som ett fossilt bränsle , ibland benämns det som halvfossilt. Utsläpp från förbränning av torv ska enligt FN:s klimatkonvention från år 2000 (UNFCCC) rapporteras som fossila.(se UNFCCC:s guidlines, sid 32) Torvmarker påverkar och blir påverkade av klimatet på flera sätt. Torvmarker har ett utbyte av växthusgaser med atmosfären. Det handlar främst om koldioxid, metan- och lustgas. Effekten av utsläppen av växthusgaser vid torvutvinning beror bland annat på var den sker och hur marken efterbehandlas. På myrar som redan är kraftigt påverkade av markavvattning eller som har naturligt höga utsläpp av metan- och lustgas kan torvbrytning minska växthusgasutsläppen på sikt. Den totala effekten på växthusgasbalansen är komplex. Aktuella studier från 2015 visar dock att torv från växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år. (källa)
6. I ysteriet, som ligger högst 3 mil från mjölkproducenten, tillfogas kultur av mjölksyre- och propansyre-bakterier. Mjölken värms till 31°C och löpe tillsätts. Efter brytningen upphettas blandningen till 53°C under minst 30 minuter. Den varma ostmassan tas upp i duk, pressas och efterbehandlas upp till tre dagar i saltlag. (källa)
7. Garnet tvättas med tvållösning och hela härvan läggs i vattenbad för betning för att bli mottagligt för färgning. Sen läggs garnet i kokande eller hett vattenbad med aktuellt färgämne. I vissa fall efterbehandlas också garnet. Samma betningsbad och färgbad kan användas flera gånger, med olika effekt på färgningsprocessen. Upp till tre bad kan göras på samma grundmaterial. (källa)
8. Därefter bränns emaljen – över öppen låga eller i en ugn – vid 500–800 °C så att emaljpulvret bränns fast på underlaget. Emaljen får sedan svalna långsamt och kan därefter slipas och efterbehandlas. (källa)
9. Fabriksområdet och vattensystemet, främst Lutdammen som fick ta emot utsläppen från fabriken, har undersökts och provtagits åren 1999-2000 och en ny damm har byggts vid Lutdammen. År 2015 föreslog Länsstyrelsen i Dalarnas län att området runt Lustån skulle efterbehandlas för att uppnå miljökvalitetsnormerna. (källa)
10. Den fina kalkputsen med vit marmor, kallad marmorino, används även färgsatt med pigment och kommer ibland till användning för muralmålningar. Då den ofta efterbehandlas med tvål eller vax och kan ges en hög glans, kallas den ibland också för stucco lustro. Stucco lustro avser annars en liknande kalkputs där man blandat i tvål direkt i materialet, och som även den används för vägg- eller takmålningar. (källa)