Efterdyning Synonymer Betyder Uttal

• följd
• kvardröjande effekt

Hur används ordet efterdyning

1. Bland annat Gustav Vasa och Karl XII ville att fogdar respektive ämbetsmän skulle använda svenska språket och undvika främmande ord. I efterdyningarna av rättsstavningsreformen 1906 gav statsmakten instruktioner om att vissa förenklingar i ämbetsskrivelserna skulle ske. Försöken till förenklingar har sedan fortsatt myndigheterna försöker använda sig av ett språk näraliggande för tiden gällande talad svenska. Till exempel kom riktlinjer för lagspråk 1967 och 1983 tillsattes en språkvårdsutredning. Utredningens rapport, Klarspråk – en grund för god offentlig service (Ds C 1985:3) resulterade bland annat i svarta listan och Myndigheternas skrivregler. Svarta listan gavs ut första gången 1988 och innehåller förslag på hur svåra ord och fraser kan ersättas av mer lättförståeliga varianter. Myndigheternas skrivregler gavs ut första gången 1991. (källa)
2. I efterdyningarna av första världskriget vände sig många inom den konstnärliga världen bort från krig och man ansåg att en helt ny värld måste byggas upp. Inom byggsektorn hade kriget lett till en brist på arbetskraft och som resultat såg man en allt större industrialisering av arkitekturen. Bidragande var även det faktum att krigsindustrin, särskilt i Tyskland, nu var tvungen att ställa om till mer fredliga syften. Inspirationen till den nya arkitekturen togs däremot inte från industrin, utan från bildkonsten, samspelet mellan konstnärer och arkitekter hade redan under kriget funnits inom den ryska konstruktivismen och den holländska De Stijl-rörelsen. Inom De Stijl hade ett fåtal byggnader skapats inspiration från dess tavlor, mest känd är Gerrit Rietvelds Villa Schröder. Inom den modernistiska rörelsen kom flera olika stilar att utvecklas. En av Behrens lärlingar, Adolf Meyer, förespråkade en strikt och geometrisk modernism, som särskilt ses i Fagusfabriken (1910–1914), en byggnad han ritade i samarbete med Walter Gropius. Mot Meyers strikta form av funktionalism uppkom på 1920-talet en mer organisk funktionalism, med arkitekter som Mendelsohn, Hugo Häring och Hans Scharoun som förgrundsmän. (källa)
3. Under en del av medeltiden var Norden förenad under en gemensam krona genom den så kallade Kalmarunionen. Denna union upphörde då Sverige utträdde – först i efterdyningarna till Engelbrektsupproret och definitivt genom Gustav Vasa år 1523. Norge fortsatte däremot att lyda under Danmark till 1814 då landet ingick en påtvingad personalunion med Sverige. Öarna i Atlanten, som ursprungligen hade varit norska, fortsatte dock att tillhöra Danmark. Island blev självständigt från Danmark år 1918. En del av befolkningen på Färöarna och Grönland eftersträvar självständighet. Om Grönland kommer att räknas som delar av Norden vid självständighet är osäkert, Färöarna har däremot en starkare nordisk identitet genom att färöiskan är ett nordiskt språk. (källa)
4. I efterdyningarna till Kejne- och Hajbyaffärerna blev också två läkare, i de så kallade Oterdahlsaffären och Karlanderaffären, utsatta för flera olika anklagelser och åtal, där misstankar om homosexualitet bidrog till en uppiskad bevakning i dagspressen. Oterdahls fall bedömdes av domstolen som sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Beroendeförhållandet hade uppstått mellan honom och hans älskare eftersom den drygt 21-årige älskaren utan egen inkomst fått bo i Oterdahls lägenhet och erhållit fickpengar. Karlander frikändes på alla åtalspunkter utom för valutabrott. (källa)
5. Bristen på jordbruksprodukter i efterdyningarna av första världskriget bidrog till att svenska regeringen 1919 gav tillstånd att sälja sulfitsprit till förtäring. 1920 började "Okryddat bordsbrännvin" att säljas, snart ändrades dess namn till "Okryddat taffel aqvavit". Samma år började även "Renat bordbrännvin" att tillverkas. 1922 lanserades "Reimersholms Aqvavit" och 1928 "Gammal Norrlands akvavit" som även de tillverkades av sulfitsprit. "Renat Bordsbrännvin" försvann 1955, "Reimerholms Aqvavit" 1984 samt "Okryddat taffel aqvavit" 1988. "Gammal Norrlands Akvavit" finns kvar, men tillverkas numera av spannmål. (källa)
6. Franska kungen hade sedan tidigt 1500-tal utnämnt fyra rådgivare som bar titeln statssekreterare. Från 1589 fick de fyra statssekreterarna olika ansvarsområden och Louis de Revol blev världens första utrikesminister med titeln secrétaires d'État aux Affaires étrangères. I efterdyningarna av Franska revolutionen infördes ministertiteln 1791. År 1794 avskaffade Nationalkonventet såväl utrikesministern som regeringen i sin helhet. Året därpå återinrättades regeringen av direktoriet. En av tidens mest uppmärksammade utrikesministrar var Charles Maurice de Talleyrand som tjänstgjorde under direktoriet, konsulatet, Napoleon I:s kejsardöme samt bourbonska restaurationen där han framgångsrikt representerade Frankrike vid Wienkongressen 1815. (källa)
7. Presidentvalet 1964, i efterdyningarna av Kennedymordet, blev ett katastrofval för republikanerna. Partiet började dock återhämta sig snart och redan i valet till Representanthuset 1966 erhöll partiet 47 nya mandat. Under åren som följde noterade partiet ytterligare framgångar, exempelvis Goldwaters inval i Senaten 1968 och Richard Nixons val till president samma år. Under 1970-talet stärktes den konservativa flygeln inom partiet med Goldwater som banerförare. När Ronald Reagan 1980 vann presidentvalet kommenterades denna händelse av den konservative kolumnisten George Will. (källa)
8. Under senare delen av 1900-talet började råd om smittskydd att spridas allmänt, i Sverige inte minst rörande vinterkräksjukan i efterdyningarna av finanskrisen i början av 1990-talet. Då rörde det sig främst om hygieniska föreskrifter som handtvätt efter toalettbesök och före måltider, att hålla för munnen eller att när man hostar eller nyser göra detta i armvecket. Råden gällde även vikten av att hålla sig hemma tills man inte längre sprider smitta och att helst helt undvika kontakter med hushåll där det finns sjuka. Hans Rosling beskriver i sin bok Factfulness hur borgmästaren i Nacala i Moçambique 1981 beordrade vägspärrar i Memba för att begränsa en befarad smittspridning, det hela visade sig senare vara kassava-förgiftning. (källa)
9. Hans Rosling var huvudansvarig för en delstudie i katastrofkommissionens arbete i efterdyningarna av jordbävningen i Indiska oceanen 2004. Han var rådgivare åt bland annat Sida och WHO. Vid utbrottet av ebolaepidemin i Västafrika 2014 reste Rosling på eget initiativ till Liberia för att medverka till att bekämpa den i ett tidigt stadium. Han mottogs positivt och utnämndes till vice statsepidemiolog i Liberia, där han arbetade i tre månader. (källa)