Efterkrigstiden Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet efterkrigstiden

1. I svensk massmedia förespeglas ofta att gatuvåldet ökar. Huruvida det verkligen förhåller sig så är omtvistat. Andra menar att våld och brottslighet inte ökar, utan ändrar karaktär i takt med att världen, mänskligheten och samhällssystemen förändras. Helt klart är att antalet anmälda våldsbrott av alla slag ökar, men ser man istället till hur många som blivit ihjälslagna har man i Sverige sedan början av 1970-talet legat på omkring 100 personer per år. Denna siffra är lägre än den nivå på cirka 150 som förekom vid mitten av 1800-talet, men högre än de ca 50 per år som slogs ihjäl på 1950-talet. Man kan alltså både hävda att dödligt våld minskat (jämfört med 1800-talet), ökat (jämfört med efterkrigstiden) eller ligger konstant (sedan 1970-talet). (källa)
2. Fram till och med 1800-talet fanns det en tydlig bild av undervisningen som en överföringsprocess. Läraren ägde kunskap som skulle föras över till eleverna genom föreläsningar, och syftet var att förmedla en bildning i det som sågs som klassiska och eviga moraliska värden. Under lång tid skulle till exempel fosterlandshistoria dana eleverna till goda undersåtar, och under efterkrigstiden skulle den västerländska civilisationens kontinuerliga framgång framhävas. Detta kan man fortfarande se spåren efter i hur specifika perioder i olika civilisationers historia lyfts fram medan resten inte nämns, som tidiga Egypten, antikens Grekland och USA:s historia. (källa)
3. Under efterkrigstiden har hushåll i den industrialiserade delen av världen övergått till att köpa många produkter som tidigare tillverkades i hemmet, som exempelvis kläder. Färdigmat och halvfabrikat har även inneburit att matlagning minskat i omfattning. Fortfarande är dock hushållsarbete ett betydande inslag i de flesta människors liv. (källa)
4. Den nutida, europeiska husockupantörelsens ursprung är förlagd till efterkrigstiden men främst till 1970-talets början. I stadsdelen Kreuzberg i Västberlin bodde uppemot 20 000 människor i ett alternativt kollektivsamhälle med bostäder, butiker, daghem och verkstäder. Lokalerna var ofta ockuperade rivningshus. Myndigheterna svarade med vräkning och avhysning. Detta utgjorde bakgrunden till BZ-rörelsen (efter tyskans "besetzt" som ungefär betyder "besätta" eller ockupera), som spred sig över Europa. (källa)
5. Traditionen, som kommer från Norden, har förändrats väldigt lite sedan 1870-talet. Under 1900-talet började tjugondag Knut att förknippas med barn och godis. Julgransplundringar var vanligast under efterkrigstiden. Traditionen har sitt ursprung i att man ursprungligen hängde bland annat äpplen i granen. Man plundrade alltså granen på godsaker, och åt upp dessa. Ett annat ord för julgransplundring är julgransskakning. (källa)
6. Eldrivna sågar används till exempel för vedkapning och på byggen medan de mer mobila bensindrivna sågarna har svarat för en väsentlig effektivisering av det svenska skogsbruket under efterkrigstiden. Idag har motorsågar, i de flesta storskaliga tillämpningar, ersatts av skördare. I gallringar är det dock inte ovanligt att självverksamma skogsägare fortfarande utför avverkningen med motorsåg. (källa)
7. En kulsprutepistol, (militär förkortning: kpist), i Finland: maskinpistol (militär förkortning: MP), är en typ av lätt automatvapen som avfyrar pistolammunition. Kulsprutepistoler började först användas i slutet av första världskriget och användningen nådde sin höjdpunkt under andra världskriget. Under efterkrigstiden började de i stor utsträckning ersättas av automatkarbiner. (källa)
8. Under 1950-talet kom geografin att utstå kritik för sitt, enligt dåtidens vetenskapsdiskurs, ovetenskapliga tillvägagångssätt. Samtidigt rådde under efterkrigstiden en framtidsoptimism. Städer och samhällen skulle nu utvecklas, och i denna kontext fyllde geografiämnet inte längre någon funktion. Reaktionen inom ämnet, och den förvandling som kulturgeografin nu skulle genomgå, brukar kallas för den kvantitativa revolutionen. Geografin skulle nu hjälpa till att bygga upp framtidens samhällen. Positivismens krav på kunskap stod under denna tid högt i kurs och geografer sneglade mot disciplinerna matematik och fysik för att nu i likhet med dessa försöka ta fram vetenskapliga lagar för att förklara människors rörlighet, städers funktion, lokaliseringsmönster med mera. Några exempel på detta är: centralortsteorin, avståndsfriktion, och teorier om städers "gravitation" (dragningskraft). (källa)
9. Den andra vågens feminism, i bland kallad den nya kvinnorörelsen, kallas den aktivitet som inleddes under 1960-talet och som ifrågasatte könsroller, kvinnors rätt till sina kroppar, rätt till fri abort och sin sexualitet. Den var mer vänsterorienterad än tidigare rörelser och hade sitt ursprung i efterkrigstidens ekonomiska och sociala omvälvningar. Under efterkrigstiden och framförallt under 1960-talet väckte den antikoloniala frihetskampen, den amerikanska människorättskampen och antikrigsprotesterna stort engagemang. Åtskilliga kvinnor engagerade sig och fick erfarenhet av organiserande men märkte också att de blev diskriminerade på grund av sitt kön. (källa)
10. Vid 1800-talets slut hade linbanor blivit ett vanligt alternativ för godstrafik längs fasta rutter, speciellt genom otillgänglig terräng. Fram till andra världskriget hade transportmetoden fortsatt stor betydelse. I takt med utvecklingen av starkare ståltråd kunde längre banor byggas, stål och betong ersatte trä som byggnadsmaterial för bockarna och automatisering minskade behovet av arbetskraft för driften. Under efterkrigstiden ändrades förhållandena så att främst bilen började erbjuda ett billigare alternativ, och vid 1980-talets slut hade de flesta industrilinbanor rivits och ersatts av tåg-, eller oftare, lastbilstransport. (källa)