Egnahemsförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet egnahemsförening

1. I början av 1900-talet letade Tjänstemännens Egnahemsförening efter ett område att bygga villor på för sina medlemmar. Valet stod mellan Stocksund norr om Stockholm och Storängen vid Järla sydost om Stockholm. Intresset var så stort för båda områdena att föreningen delade upp sig i två och Stocksund blev på sätt och vis Storängens systersamhälle. (källa)
2. Fastighetsägarna kände behov av att samverka för att lösa problemen. Till en början ordnades tillfälliga möten, men det blev nödvändigt med en mer fast organisation för samarbetet mellan tomtägarna. Utöver avlopps- och renhållningsproblemen var det gatubelysning och underhåll av vägen in till staden. Under hösten och vid tjällossningen var vägen i det närmaste ofarbar. Åren 1914, 1926 och 1931 bildades så tre egnahemsföreningar. (källa)
3. Storängens villasamhälle grundades år 1904 av Tjänstemännens egnahemsförening och lockade till sig inte bara tjänstemän från övre medelklass utan även universitetslärare, direktörer, konstsamlare och konstnärer. Den nyöppnade järnvägen Stockholm-Saltsjön (Saltsjöbanan) med sin snabba trafikförbindelse till och från Stockholm och hållplats i Storängen bidrog till att villasamhället blev attraktiv. De flesta villorna är arkitektritade och de mest kända arkitekterna var Ragnar Östberg, Torben Grut, Albin Brag och Carl Westman. Bland de första som flyttade till Storängen fanns konstnärerna Georg och Hanna Pauli (se Villa Pauli) samt Richard Bergh. De blev grannar med adress Värmdövägen 205 respektive 215 och båda deras villor ritades 1904 av arkitekt Albin Brag. (källa)
4. Det var paraplyfabrikanten och tobakshandlaren Geron Olsson, ordförande i Göteborgs egnahemsförening, som gav impulsen till stadens styrande att anlägga ett egnahemsområde uppe på Landalas bergsplatå. Grosshandlare Johan August Hertz väckte år 1900 i Göteborgs stadsfullmäktige frågan om upplåtandet av "...ett större jordområde i ändamål att bereda arbetare eller andra personer med mindre inkomst tillfälle att där inköpa tomter för uppförande af bostad med tillhörande planteringsland och så beläget, att spårvagn dit kunde utdragas". När området var nytt gick inte spårvagnen längre än till Vasagatan, men efter ett par år kunde man åka ända till Kapellplatsen. På 1930-talet utsträcktes linjen till Wavrinskys plats. (källa)
5. Kålltorps Egnahemsförening är en förening i Kålltorp i östra Göteborg. Den bildades den 12 juli 1925 med syftet att "tillvarata och bevaka medlemmarnas intressen, i deras egenskap av egnahemsägare." År 2000 var man cirka 540 medlemmar. Den allra första medlemmen var August Andreasson, som bodde på Björcksgatan 1 och skrevs in den 12 juli 1925. Medlemsantalet var från starten 30, och avgiften var 1 krona per kvartal. Medlemmarna bor i huvudsak i Kålltorp, men även i Strömmensberg och Vidkärr. (källa)