Egnahemsägare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet egnahemsägare

1. År 1919 kom en grupp arbetare och hantverkare med ett förslag till fastighetsnämnden att man som egnahemsägare skulle bidra med en del av arbetet. Anledningen var att man ville komma ifrån den erforderliga kontantinsatsen (10 procent av anläggningskostnaden) och istället bygga huset "med egna händer" och därigenom prestera ett arbete motsvarande penninginsatsen. Idén som framfördes våren 1919 uppfattades av fastighetsnämnden som verklighetsfrämmande och mottogs inte med någon större entusiasm. Förslagsställarna ville dock inte släppa idén och bildade 1920 föreningen "Hem genom eget arbete" och under åren 1920-1922 lyckades de uppföra 29 byggnader "med egna händer". (källa)
2. Egnahemsområdet är stadens äldsta, och stadsplanen upprättades av stadsingenjör Albert Lilienberg. Planen är tidstypisk med krökta gator som mynnar ut i ett par öppna platser, Egnahemsplatsen och den tallbevuxna Furuplatsen. Bostäderna är på cirka 100 kvadratmeter i fyra hustyper, enkelhus och parhus med sadeltak eller mansardtak. Planlösningen var konventionell för tiden med en fyrdelningsplan i bottenvåningen. På ena sidan vindfång, förstuga och kök, och på den andra vardagsrum och matsal i fil, endast åtskilda av skjutdörrar. Husen är typiska för nationalromantiken, genom att de sluter sig utåt med små liggande fönster med kraftigt markerade smårutor. Färgsättningen bestämdes enhetlig. Egnahemsägarna gavs två färger att välja mellan, grått och brunt. Området byggdes med tomträtter på cirka 600 kvadratmeter och var ursprungligen avsett för arbetarfamiljer, men genom att byggrätterna utökades under uppförandetiden kom det istället att bli ett medelklassområde. (källa)
3. Kålltorps Egnahemsförening är en förening i Kålltorp i östra Göteborg. Den bildades den 12 juli 1925 med syftet att "tillvarata och bevaka medlemmarnas intressen, i deras egenskap av egnahemsägare." År 2000 var man cirka 540 medlemmar. Den allra första medlemmen var August Andreasson, som bodde på Björcksgatan 1 och skrevs in den 12 juli 1925. Medlemsantalet var från starten 30, och avgiften var 1 krona per kvartal. Medlemmarna bor i huvudsak i Kålltorp, men även i Strömmensberg och Vidkärr. (källa)