Ekorre Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ekorre

1. Traditionellt har den varit gårdshund och vakthund, även boskapsvaktande vallhund. Tidigare användes gråhunden inte bara till jakt på älg utan även på exempelvis skogshöns och ekorre. Den är också lämpad för björnjakt. (källa)
2. Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis. (källa)
3. Den är en mycket skicklig trädklättrare och kan klättra nedför en trädstam med huvudet först likt en ekorre. Hermelinen klarar att döda byten som är mycket större än den själv. När den kan hitta mer kött än den kan äta, idkar den överskottsjakt och lagrar ofta den extra födan inför framtiden. I likhet med andra mårddjur avlivar den vanligen sitt byte genom att bita det i skallbasen för att komma åt vitala hjärncentra, till exempel andningscentrum. Ibland gör den också preliminära bett i andra delar av kroppen. (källa)
4. En kotte är en fröställning hos i första hand barrträd, motsvarigheten till blommor och blomställningar hos blomväxter och strobilus hos fräkenväxter. De flesta barrträd har skilda han- och honkottar. Hankottarna är mindre och inte förvedade. De producerar pollen vilka med vinden förs till honkottar med mogna ägg. Efter befruktningen utvecklas embryon i frön i honkottarna, och dessa släpps ut när de har mognat. Tomma kottar faller sedan till marken och dör. Många djur livnär sig i stor utsträckning på kottfrön under vintern, som ekorre, stenknäck och korsnäbb. Barrträden släpper sina frön på vårvintern. (källa)
5. Leprabakterien identifierades av norrmannen Gerhard Henrik Armauer Hansen 1873, därav sjukdomens moderna namn, Hansens sjukdom. Mycobacterium leprae har visst släktskap med bakterien som orsakar tuberkulos, Mycobacterium tuberculosis. Smitta sker genom inandning av bakterier utsöndrade av redan smittade personer. Inkubationstiden är extremt lång, många blir smittade redan som barn, men sjukdomen bryter inte ut förrän i vuxen ålder. Det är en mycket liten andel av de smittade som utvecklar sjukdomssymptom. De mykobakterier som orsakar lepra har hittats naturligt förekommande hos bland annat olika arter av apor i Afrika, bältdjur på de amerikanska kontinenterna och hos Europeisk ekorre i Storbritannien. (källa)
6. Mården lever av gnagare, ekorre, hare, fågelägg, insekter och bär. Den hamstrar också fågelägg under sommaren för att äta senare, och när det är ont om föda äter den även as. Mården är skicklig klättrare men föredrar trots det att vistas på marknivå. Mården trivs bäst i varierad, gammal skog där tillgången på föda är stor. Mården undviker öppna ytor och jagar inte på öppna fält, eftersom risken för predation är större där. (källa)
7. I bearbetad form kallas de stora djurens hudar ofta för läder och de små djurens hudar för skinn. Denna process kallas för garvning och innebär att skinnet bearbetas och behandlas för att motstå förruttnelse. Hudar och skinn var människans sätt att skydda sig mot kyla i kallare klimat. Skinn hade därför tidigare stort värde. I Sverige användes vanligen skinn från räv och ekorre. Numera används allt oftare syntetiska material som ersättning för äkta skinn, se konstläder. (källa)
8. Sitt ursprung har den till stor del i stövare som officerare under stormaktstiden förde med sig från Centraleuropa (främst Tyskland, Polen och Baltikum). Dessa tros i viss mån ha korsats med allmogens spetsar. Hundarna användes inte bara som drivande hundar utan fick även ställa älg, skälla på ekorre och skogshöns, markera utter och apportera. De har även använts till parforsjakt på räv. (källa)
9. Ekorre (Sciurus vulgaris), även känd som röd ekorre eller europeisk ekorre, är en trädlevande gnagare med yvig svans som förekommer i Palearktis. (källa)