Elda Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder elda, varianter, uttal och böjningar av elda

Elda synonym, annat ord för elda, vad betyder elda, förklaring, uttal och böjningar av elda.

Synonym till elda

Vad betyder och hur uttalas elda

Elda uttalas elda och är ett verb -de.

Ordformer av elda

Aktiv

elda
infinitiv
eldar
presens
eldade
preteritum
eldat
supinum
eldande
presens particip
elda
imperativ

Passiv

eldas
infinitiv
eldas
presens
eldades
preteritum
eldats
supinum

Perfekt particip

eldad en
~ + subst.
eldat ett
~ + subst.
eldade den/det/de
~ + subst.

Elda är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Elda på Engelska

  • burn, light a fire - burn rubbish, is this power station coal-fired or oil-fired?

Hur används ordet elda

  1. Gengasen hade sitt ursprung i industriella tillämpningar under 1800-talet, som ersättning för stenkol i områden där det fanns gott om billig ved. Ett industriellt användningsområde var för att elda ugnar inom järnframställning. En annan tillämpning var ugnar för framställning av eldfast tegel. (I Höganäs från år 1875.) I fordonstillämpningar under 1900-talet har syftet varit att ersätta bensin som drivmedel. (källa)
  2. Benämningen kom in i svenska språket på 1600-talet från Tyskland, där den ursprungligen användes om den lärjunge som skulle elda i skollokalen samt om den munk som skötte eldningen på kloster (från latinets calefacere, göra varm, uppvärma). I delar av Tyskland används ordet fortfarande i betydelsen vaktmästare, assistent till en vaktmästare, eller en fängelsefånge med vissa arbetsuppgifter, medan ordet i Sverige snabbt kom att betyda uppassare eller manliga betjänt, främst inom det militära. Mot slutet av 1800-talet började den icke-militära användningen av ordet att alltmer ersättas med det engelska butler. (källa)
  3. I början av tändningen av elden skall man använda torra kvistar och grenar från träd som står upp. Träd som ligger på marken är ofta murkna och olämpliga att elda med. Växande träd och grenar innehåller också mycket vatten och är också olämpliga. När man sedan har fått upp fyr på brasan kan man lägga på lite större vedträn, nu kan de även vara lite färskare och torkar även om de är lite fuktiga. Hårda träslag som till exempel bok, alm, ask, lönn och ek, brinner mycket bra och ger ifrån sig mycket värme och glöder länge. Mjuka träslag brinner fort och sprätter glöd. Man skall komma ihåg att fuktig ved kan vara bra ibland, eftersom det blir mycket rök när man eldar fuktig ved så kommer mygg, knott och flugor att försvinna. (källa)
  4. Genom att blöta kornet och låta det gro i ventilerade stöpkar bildas de enzymer som behövs. Produkten blir malt som torkats och rostats i en kölna, som är en värmeugn där man även kan elda med torv för att få den karaktär och rökighet som man eftersträvar i slutprodukten som kan vara wiskey. (källa)
  5. En portvakt hade förr i tiden som huvudsaklig uppgift att elda i värmepannan, eller pannorna. Många fastigheter hade flera. Städerna saknade fjärrvärme och de fastigheter som hade centralvärme var beroende av sin egen värmepanna. Eldningen innebar ett stort arbete. Vissa värmepannor krävde att portvakten eldade en gång på natten, vilket innebar att portvakten var tvungen att gå upp en gång per natt, eller snarare tidig morgontimma (till exempel runt kl. fyra). Det eldades med ved, vilket krävde stor arbetsinsats då veden måste klyvas och kapas före eldning. Veden måste också bäras in till fastigheten. Veden var det mest arbetsintensiva bränslet till värmepannan. Ofta hjälpte barnen till att bära och kapa ved och det fanns många barn till portvakterna i de större städerna. Dessa barn kallades för portvaktsbarn. Det eldades också med kol eller koks. Det var inte lika arbetsintensivt. Ved, kol och koks ersattes senare med olja. (källa)
  6. Skosnöre, är en rem, vanligen av bomull eller liknande material ämnat att träs och knytas på en sko och förhindra att skon trillar av. Oftast finns det dubbar längst ute på skosnörena som gör det enklare att trä dem genom öglor eller liknande på skor. En del skosnören har en eller flera små, inlindade plasttrådar. På så sätt kan man elda litet längst ut på snöret och ersätta den dubb som lossnat. (källa)
  7. Innan man får elda i panna efter en soteld måste en sotare ha varit där och besiktigat skorstenen. (källa)
  8. En smet bestående av bland annat ägg, potatismjöl och socker ringlas mycket sakta under gräddningen på ett roterande träspett framför öppen eld eller gasollågor. Proportionerna mellan ingredienserna brukar vara en väl bevarad hemlighet och varierar mellan varje bageri. Att baka över öppen eld kräver ständig tillsyn vilket inte gasollågorna gör. Då det tar flera timmar att baka en spettekaka är det ett tungt arbete att sköta kakan och samtidigt elda. Det krävs flera personer till det. Därför bakar få bagerier idag över öppen eld. Endast någon enstaka finns kvar i Skåne och priset på de spettekakorna är högre. Om en kaka är bakad över öppen eld syns detta ofta på färgen. Spettekakan får en djupare gul färg som skiljer sig från den ljusgula som är vanlig på "fabriksbakade" spettekakor. Smaken är också ofta kraftfullare och en viss röksmak kan anas. (källa)
  9. Vattenbuffeln används som dragdjur och hålls även för mjölk och kött. Även dyngan används torkad, bland annat för att elda med. Den italienska osten mozzarella ystas traditionellt på mjölk från vattenbuffel. Vissa exklusiva bilmodeller har vattenbuffelns skinn som klädsel och inredning som tillval. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.