Elektronstråle Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet elektronstråle

1. I början av 1900-talet uppfanns ultramikroskopet av Richard Adolf Zsigmondy. Det var ett mikroskop som man kunde se mycket mindre saker med. Man kunde studera hur små partiklar i vätskor och gaser rörde sig. Då kunde man allt mer studera Browns rörelse. Senare i tiden har det kommit mikroskop, elektronmikroskop, som är mindre linsberoende och som använder sig av en elektronstråle med en mycket liten våglängd. (källa)
2. Svepelektronmikroskop, Scanning electron microscope eller SEM är en typ av elektronmikroskop som skapar bilder av föremål genom att scanna det med en elektronstråle med ett rastermönster. Elektronerna interagerar med atomerna på föremålet vilket i sin tur sänder tillbaka signaler om föremålets yttopografi, sammansättning och andra egenskaper som exempelvis ledningsförmåga. (källa)
3. Den mycket effektkoncentrerade svetsmetoden elektronstrålesvetsning uppfanns även 1958, och inte långt efter togs även lasersvetsning fram på 1960-talet. Magnetpulssvetsning har använts sedan 1967. Friktionsomrörningssvetsning är en relativt ny metod som uppfanns 1991 av Wayne Thomas vid The Welding Institute (TWI) i Storbritannien. (källa)
4. En äldre typ av bildskärm använder ett analogt katodstrålerör (engelska: Cathode Ray Tube – CRT). Dessa utnyttjar elektroluminiscensteknik för att generera bilder från en analog videosignal. Via analoga elektriska svängningar från en styrenhet bildas med hjälp av en elektronstråle en bild på en transparent yta utrustad med ett stort antal punkter av ett självlysande material. (källa)
5. Betatron är en växelströmsmatad, transformatorliknande apparat, försedd med ett i magnetfältet inbäddat sekundärvarv, bestående av en torusformad evakuerad glastub eller dylikt, i vilken en elektronstråle under inverkan av magnetfältet accelereras till hög hastighet, i praktiken en enkel partikelaccelerator. (källa)
6. En elektronkanon accelererar en elektronstråle som fokuseras genom en elektromagnetisk kondensorlins så att en mycket tunn stråle träffar provet som skall undersökas. Detta måste ske i ett lufttomt område för att undvika att elektronerna bromsas upp av luftburna partiklar. För att elektronerna över huvud taget skall kunna transmittera genom provmaterialet krävs det att provet är mycket tunt (ca 20–50 nm beroende på om det är ett biologiskt material eller ej). (källa)