Elkonsument Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet elkonsument

1. I Sverige var Karlstad först. Fjärrvärmeleveranser började här 1948. Under 1950-talet följde ytterligare nio städer. Motivet var från början kombinerad elproduktion då man trodde att vattenkraften snart skulle vara fullt utbyggd vilket skulle öka behovet av värmekraftverk. Under oljekriserna 1973 och 1979 byggdes flera fjärrvärmesystem även i mindre städer i syfte att ersätta den dyra oljan som uppvärmningsform. När kärnkraften började byggas på 1970-talet fanns det dock inte längre något behov av kraftvärme och det blev vanligt med renodlade värmeverk. De låga elpriserna gjorde att många värmeverk rentav installerade el-pannor och fjärrvärmen blev därmed en elkonsument snarare än en producent som det först var tänkt. På senare år har avregleringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet och ett stigande elpris dock gjort att intresset för kraftvärme ökat. (källa)
2. Vid sekelskiftet 1900 fanns i Torsås kyrkby tre vattendrivna kvarnar. Två av dem blev Torsås största arbetsplatser både till fabriksareal och räknat i antalet anställda – stolfabriken och ångkvarnen. Stolfabriken drevs av Torsås träindustri och ångkvarnen av Torsås industri AB. Fabrikernas ångmaskin kom sedan att utnyttjas av traktens elektricitetsverk. För att möta de ökande kraven från elkonsumenterna inköptes vattenfallet i Biskopsberg, där ett modernt kraftverk stod färdigt 1932. (källa)
3. Elkonsumenter eller förbrukare kan likaså finnas inom stam- och regionnät, som lokalnät. Till exempel finns det stora industrier och fabriker som får sin elektricitet direkt levererade från ett regionnät. Även småskalig elproduktion från exempelvis ett vindkraftverk kan vara direkt ansluten till ett regionnät, eller en privatpersons solceller som levererar ut överskottsel till lokalnätet. (källa)
4. Kooperativt ägd vindkraft innebär att ett vindkraftverk uppförs med hjälp av medlemsavgifterna från vindkraftkooperativet. Medlemmarna köper sedan energi från kraftverket. Eftersom vindkraftkooperativets medlemmar köper el till produktionspris, får de ofta ett lägre pris än andra elkonsumenter. Om kooperativet producerar mer el än medlemmarna kan konsumera, säljs överskottet på elmarknaden. Vindkraftkooperativen är oftast organiserade som ekonomiska föreningar. (källa)