Elnät Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet elnät

1. Om asynkronmotorns rotor tillförs mekanisk energi genom att kopplas ihop med en drivande maskin (till exempel ett vindkraftverk) och denna har en rotationsfrekvens som överstiger den synkrona frekvensen kommer den mekaniska energin att omvandlas till elektrisk energi som kan distribueras via elnätet. För att använda asynkronmotorn som generator utan elnät krävs att statorn magnetiseras. Detta kan åstadkommas med en strömbegränsad likström genom separata anslutningar till statorn. (källa)
2. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät. (källa)
3. En eller flera klingor med många skär roterar under den hålförsedda plåten. Drivningen görs med en liten roterande likströmsmotor för svagström. Detta har den fördelen att apparaten kan drivas med batterier. Modeller förekommer för såväl engångsbatterier som med inbyggda laddningsbara batterier (ackumulatorer). Typisk drifttid är ett 20-tal rakningar, varefter engångsbatterier måste bytas, alternativt ackumulatorerna laddas. När mustaschputsaren är i drift drar apparaten mera ström, vilket har betydelse för drifttiden med batterier.  En stor fördel med denna konstruktion är att man är oberoende av tillfälliga avbrott i det allmänna elnätet, och kan hålla sig välrakad även utan tillgång till allmänt elnät, t.ex. under resor.  En apparat som bygger på samma princip används f ö för borttagning av s.k. noppor på luddiga klädespersedlar.  En speciell modell avsedd för kvinnors "missprydande hårväxt" har varumärket Ladyshave.  Typiskt fabrikat av denna typ representeras av Philips, som är tämligen ensamma om denna lösning, förmodligen p.g.a. starka patent. (källa)
4. Solceller har historiskt sett varit dyra och har mest använts på platser som inte nås av elnätet, exempelvis sommarstugor, satelliter och fyrar. Priset för solceller har dock under de första decennierna av 2000-talet sjunkit kraftigt till följd av teknikutveckling och en utbyggnad av produktionskapaciteten i världen. I takt med att priset har sjunkit har marknaden vuxit med i snitt cirka 40 % sedan år 2000 och i slutet av 2011 fanns ungefär 64 GWp solcellskapacitet installerat i världen, av vilket 98 % utgjordes av system uppkopplade på olika nationella elnät. 2017 hade den installerade kapaciteten ökat till 387 GWp. (källa)
5. Stamnät (dator) – den funktionskritiska delen av ett telefon-, data- eller elnät. (källa)
6. En elnätskollaps, spänningskollaps, eller long-term voltage collapse som dess engelska uttryck lyder, är ett följdfel som kan inträffa i större, oftast nationella, elnät och som gör att gigantiska områden så småningom blir utan elektricitet. (källa)
7. Runt 1900-talets början introducerades de första eldrivna symaskinerna, först för industrin. Ofta var ett antal maskiner stelt uppställda i en rad med en genomgående axel som drevs av en gemensam elmotor för hela raden. Något senare kom elektriska symaskiner för hemmabruk med en individuell motor för varje maskin, monterad under bordet. Hastigheten reglerades till att börja med genom en spak, som styrdes med höger knä. Senare infördes en separat pedalanordning, som styrdes genom olika hårt tryck med foten. Pedalen är elektriskt förbunden med symaskinens motor med en kort sladd. Den lösningen är allenarådande vid dagens symaskiner. Det togs även fram tillsatser med vilka man kunde koppla en elektrisk drivning till en trampsymaskins drivhjul. Trampsymaskiner används dock fortfarande, framför allt i länder med outvecklat elnät. En föregångare till trampsymaskinen saknade trampanordning, utan i stället vevades maskinens svänghjul för hand med ett litet handtag. Denna modell har länge förekommit i U-länder så att man i enklare bostäder eller med nomadiserande befolkning undviker det tunga och skrymmande underredet (och heller inte behöver betala för det). (källa)
8. Vitala delar av elnät, t.ex. transformatorstationer. (källa)
9. Många länders elnät används också av omgivande länder för import och export utan att elen stannar inom landet, s.k. transit. Ett exempel på detta är i Sverige där elnätet är sammankopplat med flera omgivande länder som t.ex. Danmark, Tyskland och Polen. Transit resulterar relativt ofta att kapaciteten i interna svenska flaskhalsar kan komma att överskridas. För att säkerställa att nätet inte överbelastas har Svenska kraftnät tillämpat exportbegränsningar från södra Sverige vid sådana tillfällen. (källa)