Envånings Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet envånings

1. Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (A). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna. (källa)
2. Skabersjö slott ligger strax söder om E65 mellan Malmö och Svedala. Slottet består av en tvåvånings huvudbyggnad och två envånings flyglar. Det ligger på en holme omfluten av kanaler. I söder utbreder sig en trädgård och parkanläggning som anlades av Adolf Barnekow på 1700-talet. (källa)
3. Gården omnämns första gången 1539 som "Hanasta" och man tror att det syftar på ordet hane, orrtupp eller tjädertupp. Sitt nuvarande namn "Hägerstalund" fick gården på 1680-talet efter ämbetsmannen Nils Hägerflycht, som övertog de båda Hansta-gårdarna. Han slog ihop de båda husen och lät uppföra en ny manbyggnad, som han döpte efter sig själv. Från 1682 var han bosatt där. Huvudbyggnaden är ett panelad och vitmålat trähus i två våningar. Taket är valmat tegeltak med frontespis. Gården flankerades mot norr av två envånings flygelbyggnader som numera är försvunna. Runt gården fanns en stor trädgård med lusthus och slingrande parkgångar. Förbi gården gick den gamla häradsvägen som är skriftligt belagd sedan medeltiden men har troligen anor ända från järnåldern. Vägen knöt bland annat ihop Järfälla kyrka med Sollentuna kyrka. (källa)
4. Manbyggnaden är en envånings parstuga. Övriga hus på gården är ett tvåvånings pig- och dränghus, ett dubbelloft med ett härbre, en källarstuga med portlider som sitter ihop med en tröskloge, därefter ett stall med portlider och höskulle. Utanför fyrkanten står ett stolphärbre. (källa)
5. Bebyggelse med nödbostäder koncentrerades till vissa områden i Stockholms stad: norra Vasastan, nordvästra Kungsholmen, sydvästra Södermalm och Ulvsunda/Alvik. Redan kring år 1900 byggdes envånings, barackliknande nödbostäder på Kungsholmen i kvarteret Brynjan, vid S:t Görans kyrka. De kallades "Skogshyddor", och bestod av ett rum med kakelugn (med inbyggd järnspis). Endast gavellägenheterna hade kök. Totalt skapades så cirka 40 lägenheter. Författaren Maria Sandel bodde i en av dessa. Skogshyddorna revs på 1960-talet. (källa)
6. År 1791 blev kaptenen Carl Gustaf Lovisin genom gifte ägare till egendomen. Under hans tid fick huvudbyggnaden sitt nuvarande utseende, som är ett envånings putsat trähus med brutet och valmat sadeltak. Han lät även uppföra två flyglar, där den östra är bevarad från ursprungstiden, medan den västra brann ner 1808 och återuppbyggdes på 1900-talet. Nästa ägare blev majoren Carl Albrekt Friesenheim. En av hans döttrar gifte sig 1831 med riksdagsmannen Axel Odelberg, ägaren till Enskede gård. Han övertog snart Flemingsbergs gård och lät bygga ny ladugård och ett brännvinsbränneri. Till hjälp hade han sin rättare från Enskede, Pehr Pettersson, senare kallad Patron Pehr och efter 1848 ägare till närbelägna Fullersta gård. (källa)
7. Carl von Linné besökte Falköping under sin Västgötaresa (1746). Han finner staden vara 400 steg lång och 200 steg bred och bestå av mestadels envånings trähus. Torget stegar han till 140 stegs längd och 66 stegs bredd. Linné konstaterar att torget är stort i förhållande till staden. Linné finner Falbygden helt utan träd och buskar. Byborna berättar att timmer måste transporteras från avlägsna skogar, och därför var dyrt. Att plantera buskar eller träd sågs som lönlöst, eftersom man inte kunde förhindra okynnesavverkning. Linné besöker gånggriften Hjelmarsrör som vid denna tid låg strax utanför stadskärnan. (källa)
8. Under brukets Celsingska era fick byggnaden sitt nuvarande utseende. Lars Gustaf von Celsing, kallad "Lasse Celsing", anlitade den då välkände arkitekten Johan Fredrik Åbom för att klä Hedvig Lucia Lohes trähus i tegel. Ombyggnaden genomfördes åren 1842–1844 och herrgården fick nya fasader i nygotisk stil med spetsiga fönsterbågar och entréport. Åboms ombyggnad innebar att fasaderna kläddes med tegel i halvstens storlek, putsades och sedan avfärgades i gulrött och beige, vilket skulle efterlikna olika sandstenskulörer. En tvåvånings tillbyggnad uppfördes vid västra gaveln och en envånings vid den östra. Byggnadens nygotiska yttre anses ha varit tidig för sin tid. (källa)
9. Telegrafhuset i Vuollerim uppfördes 1904 som en envånings träbyggnad med rejäl invändig takhöjd för att inrymma ortens telefonväxel och vara bostad för telegrafföreståndarinnan och för byns barnmorska. (källa)
10. 1882 hade Norrtulls station invigts vid Norrtull i nuvarande Vasastan. Adolf W. Edelsvärd ritade stationshusen utmed den nya Värtabanan och lät här resa en envånings stationsbyggnad i fransk nyrenässans, samma stil som även användes till Värtans station. (källa)