Epitelcell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet epitelcell

1. Epitel (av grek. epi - "på", "uppå", och thele - "bröstvårta") är en typ av vävnad som täcker kroppens ytor och består av epitelceller. Histologiskt är epitel en mycket heterogen vävnadstyp, den har många funktioner varav några är: barriär mot omgivningen, skydd för underliggande vävnadstyper, sekretion av substanser, absorption av substanser. Epitel finns i alla organ. (källa)
2. Ett antal körtlar i tjocktarmen producerar ett slem som smörjer innehållet i tarmen, fungerar som ett skydd för epitelcellerna och binder ihop avföringen. Ungefär 500-1500ml kymus når tjocktarmen varje dag. 1-2 liter gas bildas i tjocktarmen varje dag, varav det mesta absorberas av epitelcellerna i tjocktarmen. Produkterna som når tjocktarmen stannar i tjocktarmen i tre till tio timmar. (källa)
3. Upp mot 80–85 % av alla astmaexacerbationer orsakas av virus. Vanligaste infektiösa agent är rhinoviruset. Astmatiker har en bristfällig innat (alltså medfödd) antiviral respons i luftvägsepitelet. Bland annat producerar epitelcellerna hos astmatiker en signifikant mindre mängd interferoner, vilket leder till sämre innat immunförsvar mot virus och därmed ökad virusreplikation. Jämfört med hos friska försökspersoner producerade astmatiska epitelceller ungefär åtta gånger så mycket viralt RNA efter att ha infekterats av rhinovirus (RV-16). Jämfört med friska har astmatiker en mer Th2-dominerad immunologisk miljö, vilket innebärt en sämre innat antiviral Th1-respons. (källa)
4. Tidigare trodde man att urin var sterilt i blåsan, men så är inte fallet. När urinen sedan når urinröret finns där en beläggning av epitelceller som är koloniserad av fakultativt anaeroba (det vill säga inte med nödvändighet anaeroba) gramnegativa, stavformade och kockiska bakterier. (källa)
5. Kvinnors brösttillväxt startar något år innan menarche, och beror på förändrade värden av framförallt östrogen, progesteron och prolaktin, samt ansamlingen av dessas receptorer i brösten – de har också receptorer i andra delar av kroppen vilka konkurrerar om hormonerna i omlopp. Bröstutvecklingen är också beroende av tillväxthormon och somatomediner (IGF-1). Östrogenet påverkar tillväxten av bröstkörtlarna, och verkar genom östrogenreceptorer i brösten. Östrogenet bildas till följd av att aromatas förändrar testosteronets molekyl. Mängden östrogen en kvinna har är mycket individuellt, och beror bl.a. på mängden könshormonbindande globulin. Utvecklingen av bindväven beror framförallt på progesteronet, och avgörs likt östrogenet av mängden progesteronreceptorer i brösten. Epitelcellernas utveckling avgörs av prolaktinet, som verkar genom prolaktinreceptorer vilka i sin tur endast kan bildas i brösten som respons på östrogen och progesteron. Därtill verkar bröstutvecklingen påverkas av gonadotropiner. (källa)
6. Salmonella är en gramnegativ bakterie, vilket bland annat medför att den har två membran utanpå varandra och den tunna cellväggen sitter mellan dessa två membran. Det yttre membranet innehåller lipopolysackarider och dessa kan fungera som endotoxin. Genom fimbrier och andra ytmolekyler kan bakterien fästa till epitelcellers membran. (källa)
7. Epitelcellerna som täcker ytorna på slemhinnor och hud. (källa)
8. Värden som blir infekterad av Helicobacter pylori, blir det i magsäcken. Bakterien fäster där till epitelcellerna i receptorer. För att bibehålla neutralt pH i den sura miljön i magsäcken, neutraliserar bakterien magsyran med ureas. Detta hydrolyserar urea till ammoniak och koldioxid. Senare kan hydrolyseringen leda till inflammation hos den infekterade värden. Koldioxiden som hydrolyseras av urea kan detekteras i utandningsluften hos värden. (källa)
9. Tarmludd (villi intestinales) är en typ av vävnad i tunntarmen, bestående av runt 0,5–0,6 millimeter höga villi, som upptar näringsämnen. Kapillärerna i villi upptar glukos och aminosyror genom epitelcellerna på villiväggarna, lymfkärl upptar på samma sätt fettsyror. (källa)