Vad betyder och hur uttalas ersättningsindustri
Ersättningsindustri uttalas er|sätt|nings|industri.
Ordformer och varianter av ersättningsindustri
Singular
- ersättningsindustri
- obestämd grundform
- ersättningsindustris
- obestämd genitiv
- ersättningsindustrin
- bestämd grundform
- ersättningsindustrins
- bestämd genitiv
Plural
- ersättningsindustrier
- obestämd grundform
- ersättningsindustriers
- obestämd genitiv
- ersättningsindustrierna
- bestämd grundform
- ersättningsindustriernas
- bestämd genitiv
Ersättningsindustri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ersättningsindustri
I Lomma hade det fram till 1890-talet funnits flera tegelbruk samt landets första cementfabrik. I början av 1900-talet upphörde cementtillverkningen i Lomma. Eternitfabriken etablerades då 1906 som en ersättningsindustri. Styrelsen bestod av tre personer David Cable Keiler, Rudolf Fredrik Berg och Wilhelm de Shàrengrad. Fabriken förblev under hela sin verksamhetstid Sveriges största producent av Eternit. Fabriken hade 37 arbetare år 1923 och 293 arbetare år 1937. Särskilt efter andra världskriget gick produktionen på högvarv. Eternitfabriken blev betydelsefull för Lomma, som dess absolut största arbetsplats. Många hus i Sverige kläddes in i fasadplattor ("torparkex") av Eternit. I många fall finns plattorna kvar på byggnaderna ännu på 2010-talet. På västkusten ansågs Eternit motstå de salta vindarna bättre än andra fasadmaterial.
Svenska Vaxduksfabriken grundades som ersättningsindustri till Annebergs tändsticksfabrik, som lagts ned 1934. Svenska Tändsticksaktiebolaget, Kooperativa Förbundet och Svenska Oljeslageri AB bildade 1936 Svenska Vaxduks AB på initiativ av bland andra Torsten Jung. Produktion av vaxduk startade i den ombyggda tändsticksfabriken våren 1937, med bomullsväv, linolja, kaolin, pigment, lacker och lösningsmedel som råvaror. Företaget tillverkade från avspärrningsåren under andra världskriget också hyllpapperet "Annehyll" och senare bestrukna konstläderprodukter som skärp, måttband och kjolskydd för damcyklar.
Samhället ökade i storlek, men sulfitfabrikens nedläggning blev ett bakslag. Klippan Bruk AB, som ägde pappersbruket när det lades ner, skaffade så småningom ersättningsindustri i form av ett trähusföretag. Bebyggelsen expanderade sedan särskilt på 1960- och 1970-talen norrut vid Skogsgränden och senare vid Ringvägen. Konga fick ett centrum vid Ronnebyvägen där, Centrumhuset låg med kommunalkontor, bank, post och bibliotek och mittemot Konsums affär. Efter kommunsammanläggningen 1970 med Tingsryd revs centrumhuset. Konsumbutiken lades ner och togs över av en privat handlare. Men affären brann ner strax efter nyår 2004. En ny butik öppnades ute vid väg 120 men mindre centralt i samhället.
