Erövringståg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet erövringståg

1. Broderiet innehåller i sina bilder ett försvar för normandernas och Vilhelm Erövrarens anspråk på England mot anglosaxarna och är en teckning av vad som hände inför och vid erövringen. Den första handlingen föreställer Edvard Bekännaren på tronen: Harald Godwinson står inför honom i begrepp att avresa till Normandie för att meddela Vilhelm underrättelsen om att denne blivit utsedd till Edvards efterträdare. De följande handlingarna återger Haralds äventyr på färden till Normandie, hans besök hos Vilhelm och hans återkomst till England. Därefter följer framställningar av Edvards sjukdom och begravning, Haralds kröning och de onda förebuden om hans öde. Rustningarna till erövringståget, Vilhelms landstigning på Englands kust, slaget vid Hastings med dess förberedelser är enkelt, men också så noga och omständligt framställda att teckningen med stor sannolikhet måste antas vara ett ögonvittnes. Broderiet slutar med engelsmännens flykt efter drabbningen. Tapetens bård avbildar lejon, fåglar, kameler, minotaurer, drakar, sfinxer, några fabler av Aisopos och Faedrus, teckningar av lantbruk och jakt och så vidare. Vilhelm Erövrarens motståndare avbildas respektfullt och som en värdig motståndare för att göra tydligt att segern inte var enkel och därmed välförtjänt, och andra bilder visar att segern skedde med stöd av Gud. Enligt en tradition dog Harald av en pil i ögat, och den traditionen anses komma från en av bilderna på tapeten som förmodligen inte ens avbildar Harald. Andra tidiga skildringar beskriver att han dödades av fyra normandiska riddare. (källa)
2. Hunnernas fortsatta erövringståg hejdades av romarna och en allians av västgoter och andra germanfolk i slaget vid Katalauniska fälten år 451, sydost om nuvarande staden Reims i Frankrike. (källa)
3. Rollo är anfader till Vilhelm Erövraren som ledde normandernas erövringståg mot England och blev landets kung år 1066. (källa)
4. Under en kort period 992–993 förlorade Sven den danska kronan till den svenske kungen Erik Segersäll efter att denne inlett ett erövringståg mot Danmark som hämnd för Svens stöd till dennes rival Styrbjörn Starke i slaget vid Fyrisvallarna. Han återtog dock den danska kronan då Erik blev sjuk och drog sig tillbaka redan följande år. (källa)
5. År 54 f.Kr. reste Antonius till Gallien, där Julius Caesar, som guvernör över nuvarande Provence bedrev ett erövringståg genom hela dagens Frankrike och Belgien. Här fick han möjlighet att än mer visa sin kapacitet och blev en av Caesars närmaste vänner, om än ofta tillrättavisad av generalen för sitt förakt och moraliska vårdslöshet. Antonius insats var en av de mest bidragande till Caesars slutgiltiga seger 52 f.Kr. (källa)
6. I bland annat den litauiska arkeologen Marija Gimbutas Kurganhypotes har Jamnakulturen identifierats med de sena pre-indoeuropeerna. Hon menar att den, tillsammans med den föregående Sredny Stog-kulturen, är den mest sannolika kandidaten för de indoeuropeiska språkens urhem, det vill säga området där de folkslag som ursprungligen talade det urindoeuropeiska språket bodde innan det spred sig ut över det nuvarande indoeuropeiska språkområdet. Sammanhanget bygger speciellt på jämförelser mellan arkeologiskt material och lingvistiska studier. Dessa har under 2010-talet kompletterats med DNA-material, som pekar på en folkvandringsvåg västerut cirka 3000–2500 f.Kr. Den folkvandring skulle (åtminstone till Skandinavien) i första hand ha genomförts av manliga migranter i vad som kan liknas vid erövringståg, underlättat av tekniska innovationer som rytteri, vagnar och metallhantering. Det anses att en framgångsfaktor för Jamnakulturen var tamhästar. Tämjande av hästar anses ha skett cirka 3500 f.Kr. i Centralasien. (källa)
7. År 1823 utsågs Amherst till generalguvernör i Ostindien, vilken befattning han innehade till 1828. Den märkligaste händelsen under hans ämbetstid var kriget med Burma (1824–1826), vilket framkallades genom burmesernas erövringståg mot Assam och deras övermodiga krav på överhöghet över kompaniets besittningar i östra Bengalen. Kriget, som till följd av det svåra klimatet och otillfredsställande anordningar för truppernas utrustning och proviantering krävde stora offer i människoliv och kostnader, slöts 1826 med att kungen av Ava genom fördraget i Yandabu nödgades avträda Assam, Arakan och Tenasserim. (källa)