Eternitplatta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet eternitplatta

1. Eternitplattan föddes i slutet av 1800-talet i Österrike. Ludvig Hatschek tillverkade en konstgjord stenplatta som kunde ersätta skiffer för taktäckning. Han gjorde en vattenblandning på 90 procent cement och 10 procent asbest. Massan hälldes i en pappers- och pappmaskin och ut kom tunna plattor. Produktens namn och firmanamnet blev Eternit efter latinets "aeternitas" som betyder evighet.
2. Ett vanligt användningsområde har varit asbestcement som fasadtäckande plattor under bland annat 1940- och 1950-talet. Dessa plattor, som finns kvar på många byggnader ännu på 2010-talet, fick flera smeknamn som till exempel torparkex och fattiglappar. Sidiplattan, en liten eternitplatta i formatet 400 x 200 mm började tillverkas 1950 för gör-det-självaren. Den såldes i en förpackning om tio plattor som passade pakethållaren på en cykel.
3. Under 1970-talet blev det en stor skandal kring Eternitfabriken i Lomma , eftersom de anställda blev sjuka i cancer och även en del dödsfall inträffade. Skandalen blev ännu större när det framkom att fabrikens chefer hade känt till att asbest var farligt men hållit detta hemligt i flera år innan detta blev känt bland allmänheten. Skandalen är inte helt uppklarad, och det finns fortfarande en rad frågor som inte är besvarade. Eternitplattor innehållande asbest är sedan 1982 förbjudna i Sverige.
4. Eternitfasader finns bland annat i Torslanda flygtorn i Göteborg, som är K-märkt, vilket innebär "att byggnaden inte får rivas och att fasadens karaktär inte får ändras" därför att "tornet är ett karaktärsfullt landmärke". En annan byggnadsminnesmärkt byggnad, med olikfärgade eternitplattor i rutmönster, är Villa Italienborg i Mölle. (källa)