Etnologi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet etnologi

1. Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som etnologi, filosofi, historia, idéhistoria, genusvetenskap, estetik, konstvetenskap, retorik, språk och litteraturvetenskap. Till humanvetenskaperna räknas dessa samt även sociologi, pedagogik, kulturantropologi och psykologi. Vidare räknas ibland även religionsvetenskap eller teologi till humaniora, även om dessa ämnen vid Uppsala universitet har egna fakulteter. Vid Lunds universitet tillhör de samma fakultet sedan 2010. Humaniora kännetecknas av kvalitativ forskning och ett hermeneutiskt förhållningssätt i en tradition som ursprungligen kommer från teologin. (källa)
2. Övergångsritualer behöver inte nödvändigtvis vara av religiös natur. Inom vetenskaper som exempelvis etnologi och sociologi används begreppet ofta för att beskriva små övergångar i vardagslivet, exempelvis mellan arbetstid och fritid. Afterwork-traditionen är att bra exempel på en aktivitet som har en symbolisk funktion, även om vi kanske inte uppfattar den som en ritual. (källa)
3. Mytforskning är ett användbart verktyg inom språkforskning och etnologi, till exempel för att pröva en uppfattning om urindoeuropéer. (källa)
4. Inom vetenskaper som exempelvis etnologi, använder man ritualer som ett begrepp för att beskriva ett skeende (med symboliskt värde). Man talar till exempel om ritualer för att stärka grupptillhörigheter. Initiationsriter är rituella handlingar som innebär att man blir innesluten i en särskild, sluten grupp. Ett typiskt exempel är de test man måste genomgå för att bli medlem i ett slutet brödraskap. En övergångsritual kan till exempel vara en öl på fredagskvällen, för att markera en övergång från vardag till helg. Att sjunga nationalsången, ha en gruppjargong och att förfesta ses som underhållningsritualer som syftar till att motverka splittring i den egna gruppen. Ritualerna markerar kollektivets självbild och skapar sammanhållning. (källa)
5. En sociotop kan finnas i den fysiska världen (geografi) eller i den virtuella världen (cyberspace). Den skapas av de användargrupper på den specifika platsen och den kan vara mer eller mindre lokal (eller global). Sociotopbegreppet relaterar till urbansociologen Manuel Castells begrepp för "platsrummet" och hur detta är kopplat till "flödesrummet". Exempel: Times Square i New York är en global sociotop som används för möten, trafik och shopping. Tegnérlunden (liten park) i Stockholm är en lokal sociotop som används för rekreation, samvaro och som lekplats för barn. Undersökningar av sociotoper tar utgångspunkt från sociologiska, etnologiska och/eller antropologiska undersökningar. (källa)
6. Marinarkeologi, även kallat maritim arkeologi, är en vetenskap som studerar människan och samhället utifrån arkeologiska lämningar belägna under vatten eller i anknytning till vatten. Marinarkeologi kan därför helt enkelt sägas vara studier i en "våt" miljö. Framväxten av marinarkeologin som ett vetenskapligt ämne har dock till viss del skett vid sidan om det akademiska ämnet arkeologi. Marinarkeologins utformning och innehåll har därför också präglats av etnologi och sjöhistoria, men även av dykeri- och bärgningsverksamhet. Det marinarkeologiska källmaterialet innefattar lämningar av sjöfartsverksamhet, det vill säga bland annat från örlog och sjöförsvar, skeppsbyggeri, livet ombord, hamnar och navigationsteknik. Som marinarkeolog kan man även studera kust- och skärgårdskultur och dess näringar, till exempel fiske. Även lämningar och verksamhet med anknytning till sjöar och olika rinnande vatten kan vara en del av ett marinarkeologiskt perspektiv. En metodiskt mycket annorlunda del av marinarkeologin är självklart också undervattensarkeologin. Sökning, kartering och utgrävning under vatten kräver särskild teknik och speciella färdigheter. (källa)
7. Som eget universitetsämne föddes folklivsforskningen då en docentur för Sven Lampa 1909 inrättades vid Uppsala universitet. På grund av innehavarens sjukdom kom den endast att bedrivas några få år. Mer betydelsefullt blev då 1918 den Hallwylska professuren i Nordisk och jämförande folklivsforskning (från 1971 i Etnologi, särskild europeisk) inrättades vid Nordiska museet inrättades. Professuren kom från 1978 att kopplas till Stockholms universitet. Då ämnet 1926 blev examensämne vid Uppsala universitet blev namnet Nordisk etnologi. Etnologi var då samma sak som allmogeetnografi. Även då ämnet senare inrättades vid Göteborgs högskola fick ämnet namnet Nordisk etnologi. 1946 inrättades en professur i Folklivsforskning i Lund, med inriktning mot etnologisk verksamhet, och 1948 inrättades en professur i Uppsala med inriktning mot folkloristik. Professurerna var kopplade till ULMA respektive Dialekt och ortnamnsarkivet i Lund. (källa)