Existens Synonymer Betyder Uttal

• finnas
• förekomst
• tillvaro
• varande

Hur används ordet existens

1. Innan man direkt detekterade gravitationsvågor fanns det indirekta bevis för deras existens. Mätningar av Hulse–Taylors binära pulsarsystem (PSR B1913+16), som upptäcktes av Joseph Taylor och Russell Hulse 1974, visade att gravitationsvågor är mer än ett hypotetiskt koncept. En pulsar är en snabbt roterande neutronstjärna som sänder ut korta regelbundna pulser av radiovågor. Från variationer i pulsernas period drog Taylor och Hulse slutsatsen att PSR B1913+16 har en annan neutronstjärna som följeslagare. Det två neutronstjärnorna rör sig i snäva banor runt sitt gemensamma masscentrum och den kraftiga accelerationen i denna rörelse gör att systemet förlorar energi genom att sända ut gravitationsstrålning. Detta får neutronstjärnorna att närma sig varandra vilket innebär att perioden för banrörelsen minskar. Genom mätningar över flera år kunde Hulse och Taylor visa att banperioden minskar med 77 mikrosekunder per år, i överensstämmelse med allmänna relativitetsteorins förutsägelse. De två delade Nobelpriset i fysik 1993. 2017 års Nobelpris i fysik i fysik delades ut till Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne för att de gjort det möjligt att observera gravitationsvågor. (källa)
2. En gudom (fornsvenska guþdomber) är en personifierad gud, eller en ej personifierad högre stående existens eller ett väsen inom en religion. Det kan förekomma att ordet Gud också används i enbart språklig benämning där man bokstavligen menar en gudom som är en storhet, kraft eller ett naturfenomen. Gudanamn från mytologier har oftast haft bokstavliga betydelser i språk som ord Tor och Frej, Tor betyder åska och har exempel på besläktade språk som engelska och norska varit Thor "God of thunder" eller som på norska: Torden "Tordenguden". (källa)
3. Det ontologiska gudsbeviset argumenterar för Guds existens enbart utifrån begreppet Gud. Framfört av bland andra Anselm av Canterbury och René Descartes. Det är uppställt som följer. (källa)
4. Den idealistiska riktningen inom filosofin sönderfaller i två huvudvarianter: subjektiv idealism och objektiv idealism. Den subjektiva idealismen tar som grund för det existerande en individs, ett subjekts förnimmelser, föreställningar och medvetande. Denna variants främste förespråkare var den engelske biskopen och filosofen George Berkeley. Den subjektiva idealismen förnekar att det bakom förnimmelserna finns reella, av människan oberoende ting, som påverkar våra sinnen och som framkallar vissa förnimmelser hos oss. Till skillnad från den subjektiva idealismen tar den objektiva idealismen inte det personliga, subjektiva medvetandet som grund för det existerande, utan något slags objektivt medvetande, ett medvetande i allmänhet: "världsförnuftet", "den universella viljan" osv. Detta existerar, enligt de objektiva idealisterna självständigt, oberoende av människan. En objektiv idealist anser exempelvis, när han talar om reellt existerande äpplen, päron, smultron, mandel och det för dem gemensamma begreppet "frukt", att denna abstrahering av den reella verkligheten med begreppet "frukt" är själva grundvalen för dessa äpplens, pärons, smultrons och mandlars existens. Precis på samma sätt, utgående från att man utan förnimmelse inte kan vinna kunskap om tingen, förvandlar en subjektiv idealist förnimmelsen till den enda existerande verkligheten och förnekar att det skulle finnas en yttre värld. (källa)
5. Inom den esoteriska och teosofiska kosmologin är idévärlden ett centralt begrepp och sammanhänger med vår tanke- och skapandeförmåga och med den ursprungliga betydelsen av ordet idé, det vill säga form. Enligt denna andliga världsbild omvandlas i idévärlden våra tankar till konkreta formobjekt av lägre densitet vid sidan av arketypiska grundformer samt idéformer, som tillförs från högre energinivåer i den gudomliga världen. Dessa idéformer interagerar i sin tur med vår kreativa process och tankeprocess, så att "plötsliga lösningar" på problem eller "inspiration" till skapande infinner sig. Insikter om dessa samband används även inom magi och ligger bakom många fenomen och så kallade övernaturliga uppenbarelser och mirakler. Inom esoterisk används även benämningar som kausalvärld eller mentalvärld. I anslutning till detta har även inom naturforskning utvecklats teorier och studier av så kallade formbildningsfält, som från idévärlden anses omsluta den fysiska och biologiska existens- och evolutionsprocessen av levande organismer och former och samverkar med det genetiska systemet. (källa)
6. Norrlandsbrigaderna tillkom under 1960-talet genom att ett antal infanteribrigader utvecklades och organiserades för att på ett bättre sätt klara klimatet och geografin i Norrland. Jämfört med infanteribrigaderna var Norrlandsbrigaderna till största delen försedd med banddrivna fordon. Brigaderna var under sin existens organiserade i följande brigadformer: Norrlandsbrigad 63, Norrlandsbrigad 69R samt Norrlandsbrigad 85. Under 1990-talet var det planerat att övergå till en ny brigadorganisation, Norrlandsbrigad 2000. Denna kom aldrig att bli verklig, då alla Norrlandsbrigader avvecklades år 2000. (källa)
7. Enligt kristen teologi är vår nuvarande situation (den enda vi känner till) inte riktigt "normal." Människan var inte avsedd att bli sådan som hon nu är, men i begynnelsen av sin existens vände hon sig från Gud i revolt och blev på något sätt "förvriden". Detta framställs i Första Mosebokens berättelse om syndafallet. Till följd av denna bortvändelse, i vilken vi alla har del, är människan och hennes värld vad den är: förgänglig och full av lidande. Inkarnationen som människa i denna värld innebär enligt trinitarisk teologi att Gud själv träder in under syndens villkor. (källa)
8. Israel är en parlamentarisk demokrati och alla medborgare över 18 år äröstberättigade. Parlamentet kallas Knesset, har 120 platser och finns i Jerusalem. Regeringen leds av en premiärminister. Presidenten är en opolitisk statschef med ceremoniell funktion. Sedan första Knesset har det funnits arabiska ledamöter, 13 st. år 2011. Även bägge könen har samma rätt i politiken, och Golda Meir blev 1969 en av världens första kvinnliga regeringschefer. Förutom välfärdsfrågor och ekonomi handlar den politiska debatten om den israelisk–palestinska konflikten och hur etniskt isolerad den judiska staten ska vara. En politisk fråga är hur religiöst påverkade lagar och styre ska vara. Ortodoxa judar vill ofta ha mera religiös påverkan och liberala mindre, medan "ultraortodoxa" harediska judar kan se hela statsapparaten som en gudlös avvikelse från det messianskt teokratiska styret enligt Tanach. Andra extrema grupper förespråkar ett Storisrael med gränser enligt bibliska beskrivningar, full tillämpning av halacha, en helt sekulär agenda eller kommunism. Extremisterna Kahane Chai vann mandat i val vilket föranledde högsta domstolen att 1985 förbjuda kandidater som förespråkar rasism, begränsningar i demokratin eller ifrågasätter den judiska statens existens. Vissa arabiska politiker menar att denna lag missgynnar dem också. En rörelse som försöker skapa samförstånd och överbrygga åtskillnad mellan judar, muslimska och kristna araber gör gemensamma verksamheter, exempelvis blandade skolklasser (ex. Neve Shalom/Wahat al Salam), men ses med misstänksamhet från extremister på bägge sidor. Sådana projekt får dock statligt och internationellt stöd. (källa)